Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theodor Wåhlin
Uret å Z e i tg I o c k e ntur m i Bern.
påbörjades 1525 av Hans Paulus men
blev först 1580 fullbordat av det andra
strassburgurets mästare isaac Habrecht.
Från den övre egentliga urtavlan äro
alla astronomiska funktioner fullständigt
bortrensade, och vi finna här en så gott
som fullt modern urtavla med tim-,
kvart-och minutangivelser. Men högt uppe i
gavelfältet se vi en liten tavla med
framställning av månfaserna enligt
ringtavle-systemet, och nedanför den förstnämnda
tavlan se vi en annan stor urtavla av
astronomisk art, vilken vi dock också
skulle kunna kalla en urtavla för de större
tidsmåtten. Mot den fasta zodiakkretsen
och mot sju innanför denna i ring sittande
medaljonger med symboliska bilder för
de sju veckodagarna röra sig här tre
visare, vilka i sina resp. rotationer angiva
det sideriska året, den sideriska månaden
och de sju dagarna i veckan. Av rörliga
figurer har detta ur: den galande tuppen,
två bockar, som vid timslagen ränna
samman, och två änglar med basun och
timglas. Uret har modernt gångverk,
insatt 1880, men visarverket bakom den
nedre tavlan är det gamla av Habrecht
byggda, ännu i god funktion.
Det stora uret å Zeitglockenturm i
Bern byggdes 15 30 av Kasper Brunner.
Den över 6 meter i diameter mätande
urtavlan är i sin karaktär mycket
påminnande om den i Heilbronn och är
för modern för att kunna antagas vara
gjord på Brunners tid. Den därnedanför
sittande astronomiska tavlan, som i sitt
system är mycket dunkel och än mera
blivit det genom en felaktig uppmålning
av zodiakkretsen, hålles numera icke i
gång. De rörliga figurerna äro av
mångahanda slag. Den mest framträdande
gruppen är en massa på det mest
fantastiska sätt utstyrda björnar, som vid
timslagen virvla omkring i den ystraste
dans. Det mest värdefulla å detta ur är
den stora, i plåtrustning klädda
slagfiguren uppe i tornkrönet, tydligen vida
äldre än det Brunnerska uret. Säkerligen
har denne »jaquemart» tillhört det slagur,
som omedelbart efter branden den 14
maj 1405 uppsattes i tornet i stället för
det tidigare där befintliga. Den stora
slagklockan, varå denne jätte tidigare
angivit timslagen, och som ännu gör tjänst
446~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
