Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Det tyska bidraget till Europas konst. Av Julius Meier-Graefe. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julius Meier-Gr ae fe
väsentligen intressera etnografikern, och
utpräglat europeiska verk; en fiktion sora
med framgång kan överflyttas på alla
utomeuropeiska länders konstproduktion.
Till grund för densamma ligger en
forminstinkt, som framför allt antiken har
utbildat.
Från denna klassiska härkomst har
det europeiska bibehållit en prägel som
vi ännu i dag icke kunna undandraga
oss och som alltjämt låter motsättningen
mellan söder och nord, mellan en Phidias’
hemland och gotikens konstområde,
bestå oförändrad; en motsättning som gör
alla kulturer av germanskt idiom till
mindre gynnade anförvanter och åt
folken av det latinska idiomet skänker
oöverskådliga fördelar. Allt som på något
sätt hade samband med Italien blev
delaktigt äv det påvliga Roms kultur. Hur
ofta än tyska kejsare drogo över Alperna
och läto kröna sig av denna kulturs
synliga överhuvud, de förde icke solen
med sig tillbaka till sitt kallare land,
icke den otvungna hållningen eller det
lätta sinnet hos den sydliga rasen, som
tyckes vara född för konsten, liksom den
germanska norden för tänkandet, och
som, trots den påvliga kyrkans allmakt,
ja rent av som en följd av denna
allmakt, aldrig förkvävde en fri hedendom.
Man må ställa den primitiva nordiska
konsten aldrig så högt, och vi ha rätt
att hålla den i ära som en helgedom,
aldrig flödar formen så sinnligt
övertygande, så majestätisk, så flickaktigt
spröd som i Umbriens och Toskanas
heliga bilder. Tecknare, hantverkare äro
nordborna, sakliga, trohjärtade borgare
med stränga seder och djupt allvar.
Glada världsbarn äro italienarna, även då
de bära munkkåpa, och målare. Blott
en enda av våra tidiga Kölnmästare,
Stephan Lochner, har i sina Mariabilder
något av söderns ljuvhet, och han står
bland de sträva gestalterna från Rhen
"45:
och Westfalen som en ljus främling.
Honom kan man räkna som Tysklands
förste europeiske målare.
Protestantismen uppfyllde vad den
nordiska rasens självmedvetande krävde,
då den sökte för andra gången störta
antiken i gestalt av dess legitima
arvtagare och i stället för den katolska
kultens yttre sinnliga apparat satte
predikantens undervisning. Då fullbordade sig
även i yttre måtto den sedan länge
förefintliga klyvningen, och den var för oss
mera än en samvetsfråga. Norden förde
in i konsten ett nytt element, vilket
skakade den i lika hög grad som Luthers
kamp måste skaka religionen, vilken han
ville rena: detta element var den
personliga bekännelsen. I stället för prästen, ett
verktyg, trädde den troende människan,
som personligen bekänner sig till sin
Gud. I stället för konstnären, vilken kände
sig som ett led i en synlig, verksam,
allsmäktigt verksam gemenskap, som
smyckade den traditionella bilden på sitt
eget sätt med sinnliga attribut, trädde
skildraren av en personlig uppenbarelse,
för vilken det låg mindre vikt på sinnlig
skönhet och tradition än på uttryckets
sanning. Då skänkte vi världen Mathias
Grünewald, den största gestalt som
någonsin konsten frambragt på denna sidan
Alperna. Hans Isenheimaltare står som
ett hånande skri av en barbar i vår så
kallade renässans och skulle kunna tvinga
sin samtid tillbaka in i mystisk medeltid.
Samme barbar har senare med den
Halleska dombilden i Münchens
pinakotek skapat det sextonde århundradets
mest europeiska verk, en sacra
conver-sazione full av klassiskt behag och helt
behärskad formrikedom, en i sin
sinnliga fullkomning enastående tysk
målning. Europa anade ingenting varken
1 En rikt illustrerad artikel om Mathias
Grünewald, av Helmuth Duve, ingår i O. o. B.
1922 sid. 65—80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
