Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Erik Dahlbergh. Några ord till trehundraårsminnet av hans födelse. Av Erik Vennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Dahlbergh
sterstycken. Ännu på gamla år roade
det honom att utan skrivares hjälp
vackert pränta sina skrivelser.
Utbildningen i Hamburg hade gjort
det möjligt för den unge Erik
Dahl-bergh att själv förvärva sitt levebröd i
affärslivet eller ock på
tjänstemannabanan, såsom fadern och farbrodern hade
gjort. Hos den sistnämnde vistades han
härefter någon tid som hans biträde.
Farbrodern, som vid denna tid adlades
för sina förtjänster, hade förskaffat sig
en ganska betydande förmögenhet, dock
synes han ej hava pekuniärt understött
brorsonen i hans studier. Denne kom
snart nog, 1641, i tjänst hos
överkam-reraren i Pommern, Gert Antoni
Rehn-skiöld, en dugande ämbetsman, som
under en sträv yta visade den
föräldralöse gossen mycken välvilja och
uppmuntrade honom i hans självstudier.
Det var ett vidlyftigt maskineri,
över-kamreraren hade att sköta, nämligen
ingenting mindre än de svenska härarnas
proviantering i Tyskland under detta
sista skede av det trettioåriga kriget. I
Erik Dahlbergh hade han fått en trogen
och pålitlig tjänare, så att han snart
nog, 1646, befordrade denne till
kammarskrivare vid pommerska staten. Det
var statstjänaren Erik Dahlberghs första
anställning i rikets tjänst. I Rehnskiölds
sällskap fick han göra många resor kors
och tvärs i Tyskland; resenär blev han
också alltjämt under större delen av
sitt liv.
Erik Dahlbergs håg och intressen hade
under dessa år, med utgångspunkt från
hans studier i Detri skriv- och
räkneskola, allt mera inriktat sig på
matematik och fortifikationskunskap. Rehnskiöld,
som observerat detta, rådde ynglingen
att giva sig i tjänst hos någon skicklig
fortifikationsofficer, på vilken bana han
förespådde honom större framgång och
bättre befordran. Detta blev orsaken till
att Erik Dahlbergh 1647 lämnade sin
kammarskrivarbefattning i Stettin och
begav sig till staden Demmin vid Peene
och trädde i tjänst hos generalkvarter-
Grossglogau 164.3.
Ur »Erik Dahlb erghs ritbok» 1648. K. Fortifikationens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
