- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
599

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Abu-l-Ala från Maarra. Av Axel Moberg - Dikter av Abu-l-Ala i översättning av Axel Moberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A b 7i-l-Ala från Ma ar r a

I yrket väl förfaren, hur »teologen» skarvar
och ljuger och sen säljer de lögner, som

han svarvar.
Men vad han jagar efter med sina lögners
massa

är kvinnor för sitt harem och pangar för
sin kassa.

PREDIKANTEN
Av usla lustars drift han gick
att inta predikstolen,
där domens dag han skildra fick
till skräck så klart som solen.

Uppståndelsen han tror ej på
och ej på straffens pina,
men båda lika friskt ändå
han skildrar för de sina.

OFÖRDRAGSAMHET
Hur lögnen jorden fördärvat
och alla som jorden bär!
Var hop, profeter sig värvat,
blott hat till den andre när.

Dock om ej i mänskan låge
ali hatfullhets rot och drägg,
moskeer i frid du såge
med kyrkorna vägg om vägg.

VÄRLDENS GÅNG
Jag mänskor ser i kiv och hat
»för sanning och för rätt»,
bedragna, var av sin prelat,
på skilda lärors sätt.

För furstar är blott ett av vikt:
och det är festers glam;
och hövdingar ha ett i sikt:
att prässa skatter fram.

Blott ett bekymrar maktens män:
att roffa andras gods
och skända utan hänsyn den
som åt dem anförtrotts.

En gnista uti dalens ljung
blir stolta cedrars brand,
en gråsparv blir till falkars kung,
ett lejon räv ibland.

Bestig ej häst och ej kamel,
att fort du lyckan når,
att finna lycka utan fel,
bestig din egen bår.

Men finns en sanning i vår värld
— den Gud fördöma må —
den måste som på nattlig färd
med lykta sökas då.

FURSTAR

I furstar bland folken med ära och rykte,
ju längre ni levde, dess mer ni förtryckte;
har blindhet er slagit att vägen ej finna,
som leder mot höjden den mannen bör
hinna?

I mänskor, som biden Messias i längtan
att leda tillrätta de rådvillas trängtan,
hur fåfängt! Förnuftet allena kan bliva
Messias och ledning åt mänskorna giva.
Och hör du dess röst du barmhärtighet
finner

och målet trots villande vägar du hinner.
Men troslärors mångfald blott tjäna att fjättra
i härskarens bojor en värld de ej bättra,
i hans, vilken lystnad och lustar blott föra,
vars hjärta ej olyckans tårar kan röra,
vars sinne i mördarehoparna härdats,
bland brott och i våld, där hans
levnadsväg färdats.
Fly människors sällskap — i festglada
ringen

den sanningen talar gör glädje åt ingen.

DET TUSENÅRIGA RIKET

Det stundar en tid, de betyga,
sen slutits vår levnads bok,
då snårskogens lejon skall smyga
som tamt under kuvande ok.

Jo vackert! Så lögnare prata
att följa sin själs behov!
Nej, alltid skall människan hata
och falken skall speja på rov.

Så länge ej stjärnorna bryta
i självsvåld mot sfärernas lag,
vårt eländes stormvåg skall ryta
och drabba med väldiga slag.

Och vore den människa funnen,
som ständigt på lyckofärd for,
tätt efter dock döden var hunnen
i spåren med giriga klor.

KROPP OCH SJÄL

Får vandrarn i natten om morgonljus
drömmar

Vill ödet oss evigt till mörker fördöma?

599

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free