Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Från Kerameikos. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Na ch mans on
A rn f o ra. Silén o c 11 Hermes.
I Altes Museum i Berlin.
de alster av grekisk konstslöjd, som vi
här syssla med. Dessa ord ha sitt
berättigande i första hand inför de
underbara bilderna på en Exekias’ och Duris’
vaser.
Se på denna målning av Exekias,
mästarens och över huvud den äldre
silhuettstilens främsta verk. Hellenerna
ligga i Aulis på Greklands östkust,
väntande på förlig vind för att avsegla till
Troja. Aias och Achilles fördriva tiden
— som ofta homeriska hjältar — med
stenspel, brädspel skulle vi säga; Aias
ropar: »tre», Achilles »fyra». Betänk
nu, att denna målning är anbragt på en
amfora, som välver sig uppåt och åt
sidorna. Härtill måste kompositionen taga
hänsyn, figurerna få icke sträcka sig för
långt upp mot kärlets skuldra och
därigenom undfly åskådarens öga. Så har
63
icke heller skett här. Ty bägge de
mäktiga gestalterna ha ryckt spelbordet och
därmed varandra så nära, att de blott
intaga bildfältets mitt och följaktligen
bägge synas oförminskade. Huvudena
komma närmast åskådarens öga, och
bildens sidodelar förskjuta sig och utfyllas
blott med mera oväsentligt biverk, här
med sköldar, vilka på grund av sin egen
form böra verka välvda. Det strängt
symmetriska i bilden, vilket passande
smyger sig efter kärlets väggar, fordras
här av sig själv, av bägge gestalternas
likartade handling. Kort sagt: för
dekoration av en amfora kan knappast
uttänkas en lyckligare komposition än just
dessa brädspelare. Men även i
enskildheter visar denna vas en mycket hög
ståndpunkt. Teckningen är utförd med
en sällspord finhet och omsorg i
detaljen; man lägger särskilt märke till den
sorgfällighet och hängivenhet, varmed
Exekias raderat de otaliga små
stjärnorna, satt dit alla punkter och prickar
på mantlarna; uppmärksammas bör ock,
huru kärleksfullt ornamentet är flätat.
Exekias’ blomstringsperiod synes hava
infallit i tredje fjärdedelen av det sjätte
århundradet före Kristus. Ett prov nu
också ur den några årtionden yngre,
rödfiguriga stilen. Det är en vas av en
anonym målare, vilken alltså icke liksom
Exekias tillfogat sin signatur;
Berlinmästaren kalla vi honom med Beazley, och
detta är hans chef d’oeuvre. Silenen,
ledsagad av rådjuret, irrar kring i
skogen, glädjande sig åt vinet. Då har
hastigt och obemärkt Hermes kommit,
ryckt från honom bägare och kanna och
tryckt lyran i hans arm. Märk, huru
målaren här framställt två figurer bredvid
varandra i olika situationer: silenen
stående, guden skridande framåt. Den
verkningsfulla kontrasten stegras genom att
huvudena vändas åt olika håll, något
som fint motiveras genom handlingen.
O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
