Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ola Hansson. Av Algot Werin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. S. Bukkjeer, Fredensborg.
Ola Ha ns s ön
Av A l go t W er in
OLA HANSSON, som 1889
lämnade sitt land för att bli
tysk skriftställare, mottog i
unga år de avgörande
litterära intrycken från Frankrike, från
Bourget och Taine, men framförallt från
Danmark. Därom har han berättat i en
självbiografisk skiss i publikationen »När vi
började». Som student i Lund hörde
han den tre år äldre Herman Bang hålla
ett föredrag om Turgenjev, och det
gjorde ett outplånligt intryck på honom.
Här mötte han något väsensbesläktat.
En roman som »Haabløse Slægter»
träffade honom på en ytterst känslig punkt,
3 — Ord och Bild, årg.
och i den ryske mästarens
naturskildringar i »En jägares dagbok» förnam
han det som om »den stora, goda och
varma moder jorden själv» toge honom
intill sig. Det var mer än ett intryck
han fick, det var ett slags hemkänsla.
Herman Bang och Turgenjev: man
kan med ringa överdrift säga att Ola
Hansson blev diktare under denna
konstellation. I det danska grannlandet lärde
skåningen under sina studentår känna
tvenne litterära riktningar. I spetsen för
den ena stod Georg Brandes,
genombrottets man, den geniale omstörtaren.
Den andra, vilken kan betraktas såsom
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
