Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den långa sommarn. Av E. A. Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LÅNGA SOMMARN
Av E. A. KARLFELDT
Näckens dotter dyker i vassen,
tyngd av kärleksveckornas brand,
men på murarna tänder krassen
höstligt grannt sin löpeldsgirland.
Innan den första åskan kommer
och förtager sommarens glöd,
låt oss gå under naken himmel,
stilla blå och dallrande röd.
Låt oss gå som i solens tempel,
klädda i vitt, med fromma steg,
tyst försjunkna i gudens egen
flammande dikt på list och teg.
Innan snart var bokstav av
skriften
driver i stormen lösryckt och vill,
låt oss gå där Brinnande kärlek
tryckt i arkets hörn sitt sigill.
Än en försenad turkisk vallmo
lyfter ur svedda blad sitt bloss.
Vi med de långsamt svalnande
hjärtan,
än är tid och sommar för oss.
Kom i kvällen! Snårets taverna
bjuder ett sista rus av jasmin.
Här är skumt men i himlens
lunetter
skymta ljus ur kornblå gardin.
Luftens döttrar väva sitt mörka,
vattnets döttrar sitt vita flor,
eldens döttrar rusta sitt fyrverk
till en högtid, gruvlig och stor.
Böj ditt huvud! Kanske däröver
svävar i nästa minut en egg
och på svarta tapeter skrivas
tecken som förr på Belsasars vägg.
Innan den långa sommarn lyktar
och dess glans förbrinner som blår,
innan det korta livet flyktar
och dess enda sommar förgår
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
