Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholmsskildringar. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockho lm sskildringar
Stora bör s s al en.
halkande, där man väntade en grundad
åsikt.
Mer än en gång ville man få till livs
en karakterisering i stället för ett
uppräknande. Så mycket gladare blir man, när
man råkar på en uppsats med personlig
hållning och personliga synpunkter.
Exempelvis finner man i E. W. Olsons kapitel
om nöjeslivet en kortfattad, summarisk men
träffsäker karakteristik av en bland det
moderna Stockholms utsidor. Och ett av
samlingsverkets mest vägande kapitel har
August Brunius lämnat, en omfattande
överblick av »den nutida stadsbilden», en
studie av hur det moderna Stockholm växt
ut ur det gamla. En erfaren, vaken och
orädd iakttagare skärskådar här de hittills
uppnådda resultaten av Stockholms
förvandling från småstad till storstad. Denna
vidräkning med de makthavande från i går
och förgår är högst beaktansvärd, och den
är långt ifrån överdriven, alis ej skriven
med en anmärkares och felsnokares penna.
Så hårdhänt och känslolöst — ibland
ansvarslöst — som vår huvudstad blivit
behandlad under det senaste halvseklet —
låt vara att åtskilliga attentat stannat vid
uppslagen, så att säga vid den goda viljan
— så är det sannerligen på högsta tiden att
fortsatt förstörelsearbete med kraft hindras.
Vi få ej glömma,, att vi i denna dag leva
mitt i Stockholms förvandling, att för
stadens framtid så högst betydande frågor
som centralstationens läge, järnvägarnas
indragande i stadens medelpunkt,
förortstrafikens ordnande, förbindelsen mellan
stadsholmen och söder m. fl. allt fortfarande äro
oavgjorda. Hårresande hotelser sticka fram
litet emellan. Ännu ha vi ej tvungits att
låta hoppet fara, men misstroendet fortlever
och morgondagen är oviss.
Bland personligt kända bidrag i denna
Stockholmsvolym är även Anna Lindhagens
varmt och värmande skrivna kapitel om
»Natur och idyll». Fröken Lindhagen är
så att säga inne på sin mammas gata, då
hon till vård och skydd anbefaller gamla
kåkar, trädgårdar, lugna vråar, vilopunkter
i storstadsoron. Problemet kan vara
svårlöst nog, det är ej speciellt för Stockholm,
det pockar på sin lösning i snart sagt alla
gamla städer, som stå i växt och måste
tillfredsställa nya tiders nya fodringar. Men
även den allra modernaste stad kan ej
bestå av uteslutande skyskrapor, bior och
danslokaler, utan lugna vråar blir den
obeboelig.
Det säger sig självt, att volymens om-
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
