Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur Miltons Förlorade paradis. Stycken av en översättning av Frans G. Bengtsson - I. Inledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR MILTONS FÖRLORADE PARADIS
STYCKEN AV EN ÖVERSÄTTNING
AV FRA N S G. BENGTSSON
i.
Inledningen.
Hur mänskan först blev ohörsam, hur frukten
av det förbjudna trädet åts, och döden
först kom i världen in med allt vårt ve;
hur Paradiset slöts för oss, tills åter
en Mänskoson oss ger dess svunna frid:
sjung, Himlens Sångmö, du som fordom flög
till Horebs topp och Sinai, till den herde
som undervisat Herrens valda folk,
hur i begynnelsen ur Kaos’ natt
himlar och jord ha danats. Om du dväljs
på Sions kullar helst, vid Siloas bäck,
tätt invid Guds orakel: därifrån
jag kallar dig, till hjälp vid sångens vågspel.
Ty den lyfts ej till tveksam flykt: högt över
Aoniens berg den vingas, sökande
vad än i ord och rytmer ingen prövat.
Och du, o Ande, som långt hellre ser
till hjärtats dygd än till ett tempels sten,
lär mig! ty allt vet du: från första stund
var du tillstädes, sen med bredda vingar
i duvgestalt du ruvat över djupen
och gjort dem havande. Lys upp hos mig
allt mörker, lyft och stärk allt lågt och svagt,
på det att jag i detta höga ämne
må tolka som sig bör Försynens råd
och bland allt folk rättfärdiga Guds vägar.
Säg först (ty Himlen ej, ej Helvetet,
har gömsle dolt för dig), säg vilken makt
förledde vårt föräldrapar, som dvalts
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
