Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Lermontov: Valerick. En presentation och en öppning. Av Georg Procopé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Michail Jurjevitj Lermontov.
Lermontov: V al erie k
En prese?itation och en översättning
Av Georg Procopé
NLEDNINGS- OCH SLUTRADERNA i detta versbrev antyda, enligt kännarnas
eniga åsikt, som dess adressat Varvara Lopuhina, gift Bahmaetieva, den store
skaldens »grande passion».
Det skrevs 1840 under hans andra förvièning till Kaukasien, alltså ett år innan
han tjugusjuårig ljöt sin tragiska död, och är inspirerat av episoder under en expedition mot de
revolterande tschetschenerna, i vilken han deltog. Träffningen vid Valerick ägde rum i juli 1840
och betecknas ett par månader senare av Lermontov i ett brev till en vän som »en rätt het
affär, vilken varade sex timmar i sträck». Som belägg för realismen i den versifierade skildringen
må några rader ur detta brev citeras: »Vi hade inalles tvåtusen man infanteri, de inemot sextusen,
och hela tiden slogs man med bajonetterna. Vi förlorade trettio officerare och trehundra man,
de sexhundra . . . Kan du tänka dig att i ravinen, där muntrationen hölls, det ännu en timme
efteråt luktade blod.» — För tapperhet vid Valerick blev Lermontov dekorerad.
Auktoriteter ha vitsordat denna dikt som en serie ypperliga militära genrebilder. Och i
»Indtryk fra Rusland» har Georg Brandes om »det mesterlige Slagmaleri Valerick» dessa ord: »Ingen
har som han malt ett Slag mellem Kosakker og Tscherkesser. Puschkins Slagmaleri i ’Poltava’
er mægtigt og pompøst, men er en Poets fantastiske Rekonstruktion av en Fortid. I Lermontovs
»Valerick» er hvert mindste Træk oplevet, set, saa slaaende sant, saa beundringsværdigt
gjengivet -— —»
Kännaren skall här förnya en gammal bekantskap, visserligen något omkostymerad. En
försvenskning av »Valerick» anträffas nämligen i G. Aminoffs förmodligen numera rätt förgätna
lilla översättningssamling »Ryska skalder» (Helsingfors 1887).
Tschetschnjà, tschetschenernas land: ett område kring Terek på norra sluttningen av
Kaukasus’ huvudsträckning. Valerick (accenten på i): ett biflöde till en av Tereks högra bifloder
(utloppet nära staden Grosni, österom Vladikavkas). Gehi (accenten på i): by vid Valerick.
15—Ord och Bild’ j>j:e årg.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
