Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stockholms musikliv. Några synpunkter. Av Ture Rangström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms musikliv
Fot. C. G. Rosenberg.
Stora salen i Ko n s e r t hu s e t.
musiken intager inom Stockholms musikliv
och som överhuvud taget är utmärkande
för det offentliga musiklivet i vårt land.
Medan man under krigsårens
högkonjunktur kunde konstatera en stark frekvens av
de enskilda solistkonserterna, en uppsjö
av pianister, violinister, sångare, har denna
mer personliga konsertform under senare
tider av helt naturliga ekonomiska skäl
starkt begränsats. Orkestermusiken har
däremot, oavsett under vilka svårigheter,
behållit sin en gång intagna plats.
Detta sannolikt tillfälliga överskott av
orkestral musikutövning har nu på vissa
håll lett till kulturella slutsatser, vilka
säkerligen behöva skärskådas mycket noga,
så vitt icke kulturlivet själv skall taga skada.
Jag åsyftar de här och var, i Stockholm
som i Göteborg, uppdykande musikaliska
avrustningsplanerna.
Förespråkarna för dessa argumentera rent
praktiskt med det högre nöjeslivets
kostnader för ståt eller kommun och ur
kultursynpunkt egentligen med ett angrepp på
orkestermusikens kvantitativa övervikt över
de övriga offentliga konsertformerna, kam-
marmusik, kormusik etc. Genom en stark
nedskärning av den alltför talträngda
orkestermusiken, möjligtvis även genom
sammanslagning av flera konstnärliga
verksamhetstyper, opera, teater, symfoni, hoppas
man kunna råda bot på ett befarat
missförhållande, som dock icke behöver
förutsättas.
Låt vara, att hos ett företag t. ex. som
Stockholms Konsertförening möjligen kan
påvisas en nedgång av publikfrekvensen,
som för tillfället kan vara oroande.
Därmed är dock icke sagt, att dess
verksamhet tappat taget över sin allmänhet, och
det är ingenting som utesluter
möjligheten av att de goda tiderna en dag åter
kunna komma.
Ett företag som detta arbetar på lång
sikt eller bör åtminstone göra det, och
de tillfälliga depressionerna måste höra
till kalkylen och varken vilseleda publik,
kritik, privata eller officiella anslagsgivare.
Hur pass mycken intensitet man kan ha
rätt att för framtiden hoppas av
Konsertföreningens åhörarskaror, därom kunna de
f. ö. mycket skickligt arrangerade och högt
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
