Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Petrus de Dacias helgonbiografi. Av Harald Schiller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petriis de Dacias helgonbiografi
tryck av diskussionen. 1248 på mötet
i Skenninge var frågan om prästernas
giftermål före. I DS n:r 359 heter det
i den skrivelse, som legaten Vilhelm
av Sabina utfärdade efter mötet: »I
avseende på det andliga funno vi,
att nästan alla präster voro prästsöner
och, följande fädernas exempel, ingingo
högtidligen äktenskap eller levde
offentligen med frillor, under det de utan
dispens från påven skötte själavården. —
Med avseende på detta påstodo prästerna
att de icke kunde leva utan förbindelse
med och hjälp av kvinnorna.» Hundra år
efter detta stora möte i Skenninge
talar biskop Peter i Linköping om den
okyskhetens last, som inrotat sig hos
hans tids präster och klerker. Genom
att prästerna i Sverige liksom de övriga
medborgarna avlade barn, som voro
lagliga arvingar, kommo de i ett närmare
förhållande till staten än till kyrkan. Detta
spelade en stor roll vid reformationens
införande, och det har måhända spelat
en indirekt roll hos Petrus de Dacia,
som i så fall sett på kvinnorna på ett
i viss mån annat sätt än som i andra
länder var vanligt bland de andliga.
Den profana diktning som slog den
vandrande dominikanermunken till mötes
var också ägnad att göra intryck på
honom. Farande klerker, gamla scolarer
och överliggare, drogo längs vägarna
sjungande sina muntra sånger. Den
provensalska diktningen blommade och
skapade en ny syn på kvinnan. Hon var
inte längre den första medeltidens
djävulska förförerska och till allt ont
frestande kvinna. Hon var den upphöjda
härskarinnan, den åtråvärda, den
tillbedjansvärda. Nu uppstämmas också alla
de hänförda sångerna till den strålande
Gudsmodern, kvinnan över alla kvinnor.
En man, vars själ är fylld av en älskad
kvinnas bild, går inte döv förbi sådant.
Han kan väl tillsluta sina yttre öron
och ögon, men vid kärlekssångernas
toner och ord måste bilden av hans
själs älskade lysa fram och fylla hans
inre med längtan. I breven och
biografien är Petrus de Dacia
dominikanermunken, som förhärligar ett helgon;
orden äro helgonbiografiens inspirerade
och uttryckssättet det gängse inom denna
litteratur. Men bakom detta spåras
mannen, som lever i dominikanermystikens
och den provensalska kärleksdiktningens
mest lysande tid. Den vandrande brodern
från Sverige har på sina vandringar mer
än en gång, då han, i brist på kloster
att taga in i, fått övernatta i härbärgen
på vägen, hort clerici vagantes sjunga
sina latinska sånger, och även om han
i sin vrå vänt sig bort och mer rastlöst
än annars låtit pärlorna på sitt radband
glida mellan sina fingrar, har han icke
kunnat undgå att höra deras muntra,
sånger om vårens fägring, livets
härlighet och kvinnans skönhet. Och när de
i vemod någon kväll för de vid elden
tätt hopkrupna åhörarna sjungit om livets
förgänglighet och den älskade som de
aldrig mer skola träffa, ha väl i
dominikanermunkens hjärta ljudit toner av
samma längtan och vemod. Inte heller
lär han väl ha kunnat undgå att lyssna
till contes dévots inspirerade ord om den
heliga jungfrun eller undgå att på den
tyska landsbygden åskåda bondfolkets
danslekar och höra sångarens toner om
de båda ungas kärlek, längtan och död.
I Bologna voro joglearerna så talrika
att stadens fäder 1288 måste utfärda ett
förbud för de joglearer, som föredrogo
chansons de geste, att stanna på torgen
och samla folket omkring sig. Vid denna,
tid var Petrus de Dacia där nere. Och
slutligen funnos även italienare i Petrus’
sällskap. Vi veta namnet på en, vilken
liksom Petrus hölls fångad av den
trollmakt. som utgick från den fattiga flickan
i Stommeln: Aldobrandinus. Nog är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
