- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
262

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - I Valdemar Atterdags fotspår på Gotland. Av Bengt Thordeman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bengt Th ordeman

Foto förf,

KroJtvalls fiskläge och Stora Karlsö.

ren. Helt annorlunda förhåller det sig
med sägnerna om guldsmedens och
Ung-hanses döttrar. Dessa föreligga, utom i här
ovan relaterade versioner och varianter
av dem, även i form av sångbara folkvisor,
vilkas ursprungliga lydelse rekonstruerats
av docenten Sverker Ek. Den förra visan
berättar att Valdemar kommer till
Gotland och begär guldsmedens dotter, men
fadern och sedan även dottern komma
med allehanda undanflykter. Till sist
nödgas hon bekänna sanningen:

Min fader han var visst en okloker man,
Han byggde min bur vid sjöastrand.
Där lade så månget skepp uti land.
En köpman bröt sig i buren in
Och jag förlorade äran min.

Kungen uppenbarar nu att det var han
som var köpmannen, och det hela klingar
ut i glädje och försoning. I den andra
visan kommer danakungen ridande till
Unghanse och ber att få tala med hans
dotter. Unghanse svarar överlägset och
avvisande, och först med hot till livet
bringas han till lydnad. Valdemar och
flickan sätta sig att spela tärning, och
hon vinner de båda första kasten; i
det tredje sätter kungen sin hals och
flickan sig själv, och nu är turen på
kungens sida. Denne vill genast ta ut

sin rätt, men Unghanse ingriper med
kraft, och hans dotter får gyllene krona
och blir Danmarks drottning. I en briljant
analys av de båda visorna klarlägger
Sverker Ek att de äro genomskinliga
allegorier av det ödesdigra
plundringståget. Jungfruburen vid stranden är Visby,
men Unghanses dotter är den gotländska
landsbygden. Skillnaden i de båda
visornas karaktär bör särskilt
uppmärksammas: guldsmedens dotter har redan
förlorat sin ära till inkräktaren, och om
något allvarligt motstånd mot honom är
ej tal; Unghanses dotter däremot är en
fräsch och sund kvinna, vars heder av
fadern försvaras in i det sista. Vi veta
också att det var Gotlands allmoge som
fick bära hela tungan av öns försvar och
som gjorde det på det mest ärofulla
sätt; stadens borgare däremot
kapitulerade utan försök till strid, sedan
böndernas sista förtvivlade motstånd blivit
nedtrampat. Båda visorna utmärkas av den
klarhet och naturliga enkelhet varmed
symboliseringen är given, men de äro
framförallt beundransvärda för det sätt
varpå visdiktaren förmått hindra
allegorien från att med en artificiell
konstruktion binda hans konstnärliga fantasi vid
utformandet av det reala bildinnehållet,

262

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free