Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Olympos. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Cy r én
Agias Trias. Gården.
Jannis Velolas. Tillsammans alltså ii
personer och lika många djur, ridhästar
respektive mulor. Jannis Velolas förtjänar
en särskild presentation, han var f. d.
olympisk rövare, hade under krigen
avancerat till bandanförare och var mycket
stolt över sin titel »capitano». För övrigt
var han mycket chevaleresk och plockade
blommor åt damerna, ja ibland t. o. m.
åt botanisterna; han var mån om sitt
utseende och skruvade på de väldiga
knävelborrarna så fort han såg mig röra vid
kameran.
Den i juni startade vi från Elassona
och hade under de första 15—20 km.
kul-lig terräng, ofta bevuxen med blomsterrik
buskvegetation, här och där en dalgång
med friskt porlande vatten och skuggiga
platanlundar med uråldriga träd och
frodiga gräsmattor — en sällsynt anblick
söderut i landet. Ritten hade varit rätt
enformig, om vi icke ständigt haft framför
oss vårt mål, det väldiga gudaberget.
Visserligen säger Homeros i Odysseens
sjätte sång:
Talade så och undan hon svann, gudinnan
Athene;
upp till Olympen hon gick, där man tror att
sin eviga boning
gudarna ha; där blåser ej storm, där risslar ej
regnskur,
snö ej lägrar sig där, men skyfritt breder sig
fästet
strålande ut, och skimrande glans framlöper
därunder.
Där sin lyckliga dag framleva de saliga gudar.
Denna idealiserade skildring
överensstämmer föga med verkligheten! Berget
är mycket ofta, ja i allmänhet höljt i
moln. Under de veckor, vi uppehöllo oss
på berget eller i dess närhet, var det på
en dag när lika molnigt, endast sällan
skingrades töcknen för att låta ett snöfält
skimra bländande vitt i solen. Mörkt och
dystert, rent av ogästvänligt låg det under
denna vår bestignings första dag
framför oss. Jag fick alltmer den känslan, att
berget utvalts till gudaboning, icke precis
efter Homeros’ recept:
Där blåser ej storm, där risslar ej regnskur,
snö ej lägrar sig där, men skyfritt breder sig
fästet • . .
710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
