Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Strindbergs egen teater. Av Helge Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Wahlgren
26 november ägde
invigningsföreställningen rum inför en exklusiv 15-kronors
publik.
I väsentliga punkter är det alltjämt
principerna från Théåtre libre, av
Strindberg upptagna i förordet till Fröken Julie,
som skola tillämpas. Strindberg påpekar
visserligen själv i Öppna brev till Intima
teatern, att sedan dess tjugo år förflutit,
men syftar härmed närmast på
»plottrandet med rekvisita och attributer», ali den
realistiska utstyrsel, som nu ur flera
synpunkter var olämplig.
I uppsatsen »Om modernt drama och
modern teater» skriver Strindberg 1889
om Théåtre libre: »När M. Antoine i
Paris i en sal vid Place Pigalie öppnade sina
subskriberade föreställningar, hade ban
varken kapital, skådespelare eller teater»
–- »men han hade repertoar, och han
visste att det skulle komma stycken utan
att han behövde annonsera.»
Om Strindbergsteaterns situation icke
sammanföll med Théåtre libre’s i
lokalfrågan, var ju överensstämmelsen i andra
avseenden fullständig. Skådespelarstaben
utgjordes visserligen icke som hos
Antoine av amatörer, men i
engagementslis-tan sökte man förgäves efter kända namn
— några hade ett eller annat år i
landsorten bakom sig, men flertalet var
nybörjare, om också icke utan
fackutbildning. Var detta en nödfallsutväg, så
valdet i varje fall en nödfallsutväg i
överensstämmelse med Strindbergs ofta uttalade
teorier. I den nyss omnämnda uppsatsen
skriver han — instämmande ■— om
Antoine, att denne hade »en livlig känsla av
att den nya repertoaren icke kunde
spelas av gamla skådespelare, och därför
började han från början», och framhåller att
Antoine i denna åsikt kunde stödja sig på
Lessing, som i sin Dramaturgie anbefaller
dilettantspel i herrar teaterdirektörers
åtanke och »fruktar mera de stora
skådespelarna med deras invanda stelnade ut-
tryckssätt, när de skulle inträda i en ny
repertoar». Själv säger Strindberg i
broschyren Hamlet: »Eget är, att med stora
skådespelare kommer en författare
ingenstans». En dylik syn på tingen förefanns
emellertid förklarligt nog icke hos den
stockholmska allmänheten, mindre än
någonsin då, i st järnspelets glansperiod,
innan den moderna regin gjort sig mödan
att lancera ungdomen för att ha ett
modellerbart stoff. Och man tycktes från
början inställd på att få se dålig teater.
I uppsatsen »Om modernt drama och
modern teater» skriver Strindberg:
»Varje gång en författare haft en teater till
sitt förfogande, har en verklig dramatik
uppstått från Shakspeare och Moliére att
räkna, och med repertoaren ha
skådespelare vuxit upp, vilket ju varit att gå den
rätta vägen från huvudsak till bisak.»
Den dramatik Strindberg skapade,
influerad av medvetandet att ha en teater
till sitt förfogande, utgjordes av de fyra
kammarspelen Oväder, Brända tomten,
Spöksonaten och Pelikanen, senare Abu
Casems tofflor och Svarta handsken.
Invigningsprogrammet upptog det
fjärde i ordningen av kammarspelen. Det
hälsades med ett enstämmigt skall. Man
till-lät sig uttryck som »detta drama är
typiskt för den Strindberg, som gång på
gång under de senare åren strött omkring
sig bevisen på en rubbad sinnenas
jämnvikt». Och framförandet vinner knappast
mera bifall. Fröken Alexandersson i en
oväsentlig tjänarinneroll är den enda som
odelat berömmes.
Ännu sorgligare öde väntade teaterns
andra program, Brända tomten. Ingen var
hågad att i kammarspelen se »en verklig
dramatik» uppstånden. Man fick det
intrycket att de svarta fanorna ännu vajade
framför ögonen på de skrivande, ehuru
indignationen på sina håll förbytts till
raljeri; det ådagalades en brist på
hänsyn för geniet, som i sitt slag var beund-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
