Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Strindbergs egen teater. Av Helge Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge W a h lg r e n
inom en trång ram och med en begränsad
personal. De för den lilla scenen lämpliga
styckena erbjuda inte längre så rikt urval,
med andra ord — det lutar åt att teatern
har spelat ut sin roll.
På nyåret äger en brytning rum mellan
författare och direktör. Den följes av
fröken Falkners avgång från teatern;
därefter lämnar Anna Flygare och herr de
Verdier. Nya artister komma väl i stället,
Doris Nelsson och Oscar Winge.
Framförlandet av Kamraterna har betecknats
som en framgång, och premiären på
Strindbergs sista dramatiska verk, Stora
landsvägen, väcker intresse. Men
brytningen mellan Strindberg och Falck har blivit
definitiv och offentlig, och därmed faller
teaterns berättigande. Allt samverkade till
kraschen — ekonomien är naturligtvis
avgörande — men de personliga
konflikterna ha varit underminerande.
Strindberg offentliggör en bitter
uppgörelse med teatern i en hel serie artiklar
i Aftontidningen. Han förklarar, att han
mot sin vilja blivit indragen i Intima
teaterns affärer, att han tillsatt 20 000 kr. i
kontanter och avstått varje tantième —
att han trots detta icke fått bestämma
vilka pjäser som skulle uppföras, och
härunder ligger hans aldrig vilande åstundan
att se sina ospelade dramer i rampljuset.
Det har framhållits, att söndringen blev
ohelbar i och med det att teatern upptar
en annan författares verk på repertoaren,
nämligen Maeterlincks Den objudna
gästen — Strindberg säger dock själv att han
från början icke fordrat att bli teaterns
ende författare.
Han skyller teaterns nedgång på
oriktiga rollbesättningar, på de bärande
artisternas avlägsnande från teatern, på
turnéerna, som likväl i väsentlig mån bidrogo
till teaterns uppehållande; han anklagar
Falck att ha hindrat honom från att få
sina pjäser placerade på andra håll och
förnekar honom därför offentligen rätten
att ge hans stycken.
Intima teaterns insats i svenskt
teaterliv är stor och vittgående. August Falcks
initiativ och sega uthållighet mot
motgångar och konflikter av alla slag kom att
få en betydelse framåt, som man då
knappast anade. Utom det att Intima teatern
blev förverkligandet av vår store
dramatikers dröm om en egen seen — ett
förverkligande som naturligtvis blev långt
mindre angenämt än drömmen —, utom det
att den gav några säregna och fullgoda
framföranden av sällan spelade eller
ospelade verk, förkunnade den, att vart och ett
av Strindbergs dramer är skrivet för att
spelas, är värt att från scenen bjudas
svensk publik —• en förkunnelse, som icke
förklingade ohörd. Huru många av
Strindbergs verk, som före Intima teaterns
tillblivelse år efter år legat glömda, ha icke
sedan — många i repris på repris —
kommit till uppförande på svenska scener:
Fröken Julie, Bandet, Dödsdansen,
Svanevit, Debet och kredit, Moderskärlek, Paria,
Leka med elden, Advent, Damaskus II;
Påsk har blivit ett av svensk teaters mest
populära stycken, och t. o. m. de
förkättrade kammarspelen Oväder och Pelikanen
har man vågat ånyo draga fram i rampens
ljus.
I sin egenskap av försöksteater kom
Intima Teatern däremot icke att lämna
djupa spår efter sig eller att bli
uppslagsgivande. Den nya Intima Teatern, som en
tid var avsedd att bli en direkt
fortsättning på Strindbergsteatern, slog ju in på
visserligen litterära, men betydligt
tryggare banor än experimenterandets — och
Lilla teatern, den lokala fortsättningen på
Strindbergsteatern, förde en kortvarig och
föga uppmärksammad existens.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
