Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Operabalett och folkdans. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Operabaiett och f o i k dans
Första inmarschen, i>huppem>, i Floda hupplek.
Filmad 1926 för Nordiska museet.
ser (3 från Nås, 1 från Mora), som
Linné ett par årtionden tidigare beskrivit,
liknar vår; möjligt är däremot, att det är
någon av dem som Hiilphers fått se och
kallat »daldantz». På 1780-talet skriver
Bergklint:
Beprydd av mindre smak den tunga Daldans
röjes,
som förd i skilda par, i ständig cirkel böjes.
Snarare än till den sirligt mjuka och
livliga dans vi känna under samma namn,
för denna karakteristik tanken till vad
Hiilphers såg på marknaden i Leksands
Noret:
Man räknade ibland 50 till 70 par i samma
dantz, hvilka kommo i nu fortare, nu åter i
långsam rörelse alt efcer Spelmannens musique,
men då han tystnade, blefwo de stilla stående
eller ock gingo ikring tils han rörde spelet, då
deras särdeles steg och hoppningar åter
började.
Danser av denna art, utförda par efter
par i lång rad med »hoppningar» och
»särdeles steg», med starkt växlande tempo
och oregelmässigt utförande — så
främmande för en vid 1700-talets taktfasta
och strängt bundna danser van åskådare
—• finnas ännu i Dalarna. »Huppleken» i
Floda med sin svit av gång-, hopp-,
polske- och kedjedanser är en dylik, där
spelmannen genom att byta »låt» anger
växlingen. »Leksandslåten», nyligen
upptecknad och liksom »Huppleken» fästad på
filmen genom Nordiska Museets försorg,
bär, ehuru delvis av annat slag, samma
oregelmässiga, helt av cle ständigt ombytta
»låtarna» beroende, inga takter och turer
räknande prägel.
Dessa fria pardanser eller sviter av
par-och kedjedanser äro synnerligen vanliga
i den grupp som vi nu kalla ringlekar och
beteckna otvivelaktigt ett mycket gammalt
stadium i den svenska dansens utveckling,
liksom de också bilda ett grundlag i den
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
