Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Operabalett och folkdans. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Klein
mo. I »Illustrerad Tidning» för år 1858
nr. 2 omnämnas dessa barnbaletter på ett
särdeles betecknande sätt. Det heter där
bl. a.:
»De flesta af våra läsare och läsarinnor
erinra sig säkerligen Bottigers trefliga
Nationaldivertissement — — — hvilket bestod af
omvexlande kupletter och nationaldansar, de senare
utmärkt väl ordnade eller ko7nßonerade af
dåvarande balettmästaren hr. Selinder. Det är
några af dessa scener samme hr Selinder ånyo
låtit upplefva på Ladugårdslandsteatern–-
Synnerligen har man fästat uppmärksamheten
vid och egnat största bifallet åt den s. k. Dal’
karlsdansen, hvilken utföres af lille Kobert
Sjöblom och lilla Mina Pettersson» — — — etc.
En ännu levande deltagarinna har
förklarat, att såväl »Daldans» som »Skrälåt»,
liksom också »Vingåkersdans», »Halling»,
»Jössehärads»- och »Fryksdals»-polskorna
också på 1860-talet under Selinders ledning
hade den form, i vilken de ännu framföras.
Philochoros erhöll också åtskilliga av dem
med direkt »apostolisk succession»
genom skådespelaren W. Engdahl, som
valdes till föreningens hedersledamot år 1891
efter att hava inlagt förtjänster såsom
instruktör av bl. a. »Vingåkersdansen»
och »Hallingen». Engdahl var nämligen
en av Selinders lärjungar. Vad
»Daldansen» beträffar, fanns den redan på det
första uppvisningsprogrammet (1881),
som utarbetats och inövats av
balettmästaren Carl Peschel-Barowiak. Om hans
förbindelser med Selinder känner jag
intet, men sannolikheten för att han skulle
ha lärt sig »Daldansen» på annat håll är
mycket ringa. Troligen var även han
Selinders lärjunge i detta avseende, i varje
fall höll han sig helt till dennes mönster.
Har alltså Anders Selinder, vilken
otvivelaktigt »ordnat» »Jössehäradspolskan»
och »Hallingen», själv »komponerat»
andra danser, såsom »Daldansen» och
»Skrälåten»? Av deras stil att döma,
vilken saknar folkliga motstycken, kan man
1 Kursiveringarna av förf.
besvara frågan med ja. I samma riktning
pekar också tills vidare bristen på andra
traditioner av samma danser, då ju allt,
som är känt om dem, går tillbaka till
Se-linderska baletten. Så länge intet annat
kan visas, hyser jag sålunda den
uppfattningen, att utom de »ordnade»
folkdanserna även ett antal fritt
komponerade sådana förekomma. På Selinders konto
har jag anledning att skriva »Daldans»
och »Skrälåt», samt dessutom
»Vingåkersdans» och möjligen »Träskodans». De
senare ha tidigare ej berörts, och utrymmet
tillåter ej heller ett närmare ingående på
dem. I det väsentliga gäller om dem
detsamma som 0111 »Daldansen»: deras stil
och art äro utan kända folkliga
motstycken; dessutom kunna de tidigast spåras
tillbaka till den Selinderska baletten i
samband med »divertissement» och
barnbaletter. —
När man tänker på svenska
folkdanser, med den för dem utmärkande
speciella prägeln av konstnärlig förfining, som
jag inledningsvis påpekat, är det
måhända företrädesvis de till den »Selinderska»
gruppen hörande som man minns: den
mjuka »Skrälåten», den skälmska
»Vingåkersdansen», den käcka »Daldansen».
Vars sig dessa nu, som jag förmodar, äro
helt komponerade eller endast efter
numera okända original starkt stiliserade,
härrör deras egenart otvivelaktigt i
huvudsak från den framstående konstnär, ur vars
hand de framgått. De — och i sin nutida
stilisering även många andra av våra
»folkdanser» — äro sålunda enligt min
mening snarast att jämföra med nationellt
betonad konstmusik, med skapelser som
åtskilligt i Griegs eller Peterson-Bergers
tondiktning. Deras värde — både
estetiskt och nationellt — är obestridligt.
De stå det folkliga nära, ja, de nå i vissa
fall fram till något centralt folkligt, som
den »äkta» folkdansen inte mäktar
uttrycka, framför allt på grund av sin brist
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
