Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Till John Böttigers sjuttiofemårsdag. Av Åke Stavenow
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ake Stavenoiv
Men det är icke endast tapeterna som
Böttiger ägnat sitt intresse och sina
krafter. Sedan han skrivit sin katalog och
sörjt för att restaureringsarbetet
igångsatts kom turen till de kungliga slottens
rika konstslöjdsamlingar av möbler,
hron-ser, silver, keramik, textilier m. m. Det
stora och mångskiftande materialet, som
var kringspritt på många håll,
sammanfördes och behandlades vetenskapligt i
inventarier och kataloger, lagades vid
behov och inordnades i slottsinteriörerna
eller magasinen. Överhuvud gjorde han
här en museal insats av största betydelse.
Genom långa studieresor till de utländska
museerna hade han förskaffat sig en för
den tiden osedvanligt stor museiteknisk
bildning, som han efter sitt eget omdöme
tillämpade med lysande resultat. Han
gjorde också husgerådskammaren till en såväl
vetenskapligt som musealt fullt modern
institution, där flera av den yngre
generationens bästa museimän fått sin
utbildning.
Böttiger såg dock slottens konstföremål
icke blott som enstaka pjäser utan som led
i det stora sammanhang, som alla
slottsgemaken representera. Helt naturligt kunde
härvidlag inte uppställningen arrangeras
efter museala principer, utan han måste
främst taga fasta på att göra
slottsrummen vackra och beboeliga samt möblerade
med föremål, som passade i stil med
varandra och med rummens arkitektur. Med
stor skicklighet och smak har Böttiger
successivt ny- eller ommöblerat ett flertal
våningar i Stockholms slott.
Framför allt är det döck i några av de
kungliga lustslotten, som hans stora
förmåga har anlitats, Drottningholm 19x1,
kavaljersflygeln på Gripsholm 1918,
konungens paviljong å Haga 1926 samt
ordnandet av Rosendals slott till Karl
Johansmuseum 1911—1913. Med vilken
grundlighet och sakkännedom Böttiger
gick till väga framgår bäst av Drottning-
holms slott. De förundersökningar han
utförde för att fastställa de principer som
borde följas vid det omfattande
arbetet, har han nämligen publicerat i en
studie 1912 kallad Det gamla och det
nya Drottningholm. Det är ett högst
intressant aktstycke. Genom forskningar
i arkiven gjorde han först klart för
sig hur rummen sett ut i gamla tider,
vilka mobilier de rymt och i vilken
grad dessa nu kunde identifieras. Han
ansåg själv att »det historiska kravet
skulle tillgodoses genom trohet mot
stilarten af den fasta dekorationen i hvarje
rum». Men då oändligt mycket under
tidernas lopp förkommit eller kanske sålts
på någon husgerådskammareauktion
under 1800-talet blev det omöjligt att i
detalj följa dessa principer, det blev som han
själv skriver ingen utsikt att fullständigt
troget möblera ett enda rum i slottet från
någon av detsammas olika perioder. Han
fick i stället inskränka sig till att i varje
rum med en bestämd stilhistorisk prägel
söka »genom möbleringen framkalla det
totalintryck en det tjugonde århundradets
människa kunde antagas ha fått af ett
rum i Hedvig Eleonoras, Lovisa Ulrikas
eller Gustaf III: s dagar».
Resultatet blev också utomordentligt
gott, och särskilt när slottet är fullt
iordningställt för att emottaga den kungliga
familjen ger det intryck av att vara både
ombonat och hemtrevligt, stiltroget och
ståtligt.
I konungens paviljong å Haga kunde
han gå strängare till väga, då här ej
avsågs att ordna beboeliga rum utan ett
återställande av 1780—90-talens interiörer.
Böttiger har sökt följa den principen att
endast använda föremål som bevisligen
ha stått på Haga sedan det inreddes på
Gustaf III: s tid. Men ej heller här
har hela materialet funnits kvar, utan han
har fått gå in för att »inom den givna
ramen, utan anspråk på ordnande av
158
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
