Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Från Operans spelår. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. A[mberg er Freinits.
Klangen i fjärran. 2:a akten. Dekoration av f ön-And.
F r å 11 Op er ans sp e Iår
Av Agne Beijer
UNG LI G A TEATERNS
första och enda stora nyhet
under höstsäsongen var Franz
Schrekers under åren 1903—
1909 komponerade, tidshistoriskt intressanta
men konstnärligt diskutabla och ali sin
utmanande modernism till trots redan nu, efter
endast tjugu år, en smula passerade opera
Klangen i fjärran (Der ferne Klang). Sin
libretto har Schreker själv författat. Man
kan beklaga detta, då Schreker är en klen
dramatiker. Icke minst i detta ungdomsverk,’
som dock ei jes,t i sin helhet anses vara det
mest betydande han skapat, ger han sig
litterära blottor av det mest förargliga slag och
överskrider mer än en gång med
beundransvärd frimodighet gränsen till pekoralet. I
en operalibretto kunde ju detta tyckas vara en
alldaglig och förlåtlig ting. Vi äro sedan
gammalt vana att med milt överseende
tolerera nästan vad som helst i den vägen, bara
vi få höra vacker musik och förstklassig sång.
I Schrekers fall ligger saken emellertid inte
fullt så enkelt till. Det är ingen
virtuosopera i gammaldags mening han velat ge
med Klangen i fjärran. Hans
musikdramatiska ideal äro de allra högsta, och hur
mycket han än eljest i valet och behandlingen av
sitt ämne strävat att frigöra sig från den
efterklangsromantik som Wagners
efterföljare nästan alla kört fast i, är han mästarens
lära trogen i sina krav på enhet mellan text
och musikalisk komposition. Och hur tafatt
]ian än format ut sitt drama, har han likväl
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
