Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms stadsbibliotek och några ord om ett modernt stadsbiblioteks uppgifter. Av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Hjel vt qvist
Det är olika omständigheter som
förklara att stadsbiblioteket fått sin egentliga
utbildning i Nordamerikas Förenta stater.
Kravet på hjälpmedel för den vuxna
befolkningens självbildningsarbete måste
göra sig särskilt starkt gällande i ett land,
vars befolkning till mycket stor del
består av element som fått otillräcklig
skolutbildning eller en utbildning avseende
helt andra kulturförhållanden. I nära
sammanhang härmed står också
nödvändigheten för ett immigrationsland sådant som
Förenta Staterna att med alla medel som
kunna stå till buds på kortast möjliga tid
assimilera de från olika håll invandrande
befolkningselementen. Möjligheterna att
fylla de krav som dessa olika förhållanden
ställde ej minst i fråga om biblioteken
ökades hastigt i de med svindlande fart
tillväxande amerikanska städerna. Den känsla
för rikedomens förpliktelser, som i
Förenta Staterna föranlett så många donationer
för ideella och kulturella ändamål, kom
också i synnerligen stor utsträckning
biblioteken till godo. Det är här
tillräckligt att erinra om namnet Andrew
Carnegie. Över 60 millioner dollars har
amerikansk biblioteksverksamhet honom
att tacka för, och över 2 000
biblioteksbyggnader bära vittne om hans intresse
för det folkliga biblioteksväsendet. Att de
speciella problem som ställdes fram för
bibliotek avsedda för den stora
allmänheten, framför allt i storstäderna, fingo en
så radikal och storstilad lösning, därtill
har slutligen helt säkert inte minst
bidragit den omständigheten att i ett land med
Förenta Staternas unga kultur ej funnos
några genom samlingarnas ålder och
storlek imponerande vetenskapliga bibliotek.
De folkliga biblioteken ha därför ej där
haft samma svårighet som i Europa —
åtminstone det kontinentala — att
tillkämpa sig den dem tillkommande platsen i
det allmänna medvetandets uppskattning,
och man har där djärvt sökt finna den
för dylika bibliotek ändamålsenligaste
arbetsformen utan att känna sig bunden av
i annat syfte arbetande äldre biblioteks
traditioner.
Genombrottstiden för de moderna
bib-lioteksideerna räknas i Förenta Staterna
från år 1876, det år då den amerikanska
biblioteksföreningen, The American
Library Association, bildades. Här skola i
korthet anges några huvuddrag i
utvecklingen. I äldre bibliotek stod lånedisken i
allmänhet som en barriär mellan böcker
och publik, och så gör den och måste göra
det än i dag i de vetenskapliga
arkivbiblioteken, där uppgiften alltid måste vara
lika mycket att vårda och bevara det
befintliga bokbeståndet som att se till att
det kommer till användning. Endast i
fråga om en mycket ringa del av dessa
biblioteks bokbestånd, den i läsesalen
uppställda, för läsning på stället avsedda
boksamlingen, har man kunnat visa sig mera
tillmötesgående mot den besökande
allmänheten. Eljest måste alla böcker
begäras vid lånedisken och därifrån lämnas ut.
Omkring år 1880 började man emellertid
i ett och annat amerikanskt public library
göra försök med att släppa låntagare
innanför disken in bland böckerna. Och
därefter har detta system, »the open shelves»,
»öppna hyllor», hastigt trängt igenom som
den ledande principen, inte endast i små
och medelstora public libraries utan också
beträffande betydande delar av de verkligt
stora bibliotekens bokbestånd.
Något senare än the open shelves
möter man en annan nyhet inom amerikanskt
folkbiblioteksväsen, som även den kom
att beteckna ett i hög grad framträdande
inslag i arbetet: upptagandet av
biblioteksarbete bland barnen som en särskild
uppgift för the public library. Att så har skett
har berott ej blott på insikten i betydelsen
för barn och ungdom att ha tillgång till
för dem avsedda bibliotek, utan också på
förhoppningen att man skulle kunna
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
