Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms stadsbibliotek och några ord om ett modernt stadsbiblioteks uppgifter. Av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sto c k ho Ims stadsbibliotek
Fot. Rosenberg*
Priamos’ besök hos Akilles. Hektors lik bundet vid Akilles
stridsvagn. Relief i stuck av Ivar Johnsson.
I vestibulen mot Sveavägen.
liotek under förutsättning bl. a. att
stadsfullmäktige för samma ändamål ansloge
den vid denna tid tillgängliga
avkastningen av den under stadsfullmäktiges
förvaltning stående Forsgrénska fonden
(575000 kronor). Fem år senare ställde
stiftelsen ytterligare 130000 kr. till
förfogande för stadsbiblioteksbyggnaden.
När det visade sig att på grund av de
stegrade byggnadspriserna de tillgängliga
medlen voro otillräckliga för
biblioteksbyggnadens uppförande, beslöto
stadsfullmäktige slutligen år 1925 att för
ändamålet finge disponeras avkastningen av ännu
en till stadsfullmäktiges förfogande
stående fond, B. A. Danelii donationsfond,
till ett sammanlagt belopp av högst
250 000 kr.
För utredande av stadsbiblioteksfrågan
tillsatte stadsfullmäktige hösten 1918 en
kommitté som bestod av bankdirektör G.
Stockman, fil. doktor O. Fr. Borge,
förste bibliotekskonsulenten F. Hjelmqvist,
fröken Greta Linder och arkitekt E. G.
Asplund. Kommittén, som till sekreterare
utsåg andre bibliotekskonsulenten K.
Tv-nell, framlade den 22 febr. 1922 ett
förslag dels till byggnad för det blivande
huvudbiblioteket, uppgjort av arkitekt
Asplund, dels till stadsbibliotekets
organisation i övrigt. Det är kommitténs förslag
som med vissa reduktioner och ändringar
går igen i det bibliotekssystem som
Stockholms stad numera upprättat.
Vid uppgörandet av sitt förslag kunde
kommittén bygga på erfarenheterna inom
de många småbibliotek av olika slag som
funnos i Stockholm, och vilka trots de
hinder som måste ligga i bristen på
enhetlighet och koncentration utförde ett
omfattande och efter hand ganska
kvalificerat arbete. Här mötte först och främst
Folkbildningsförbundets tre bibliotek, som
under Knut Kjellbergs intresserade och
entusiasmerande ledning från
anspråkslösa läse- och värmestugor allt mer när-
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
