Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Från David till Courbet. Den franska utställningen i Stockholm. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från David till Courbet
Gustave Courbet: Flickorna vid Seinen. 1856—ßj.
ning av svart, vitt och ljusocker.
Valörernas och tonernas rikedom är
förklaringen till den koloristiska styrkan i dessa
målningar.
Efter klassicismen och romantiken
realismen, Courbet.
Courbet lancerade beteckningen »le
ré-alisme» avsiktligt som motsats till
klassicism och romantik, och liksom alla
politiskt betonade slagord blev den
missvisande. Realistisk är realismen föga mer än
de andra 1800-tals skolorna, och
romantiken bevarar den inom sig. om än i
förändrad form. Courbets känsla är lika
stark och äkta som Delacroix’, den yttrar
sig blott ej som hans i det litterära
innehållet och i de starka
färgmotsättningarna, utan i lidelsen för hantverket, för
måleriet i sig och i tolkningen av naturens
livskraft. Där Delacroix målade heroer,
där målade Courbet stenar, träd,
blommor, en naken modell, en bonde i svart
röck. Hans figurer äro ej agerande
skådespelare, de skildras blott såsom
vegeterande varelser, men människor liksom
stenar bli istället bärare av samma
inneboende urkraft. Han är en materiens
dramatiker, stenen blir under hans pensel
levande, genom den strömmar växandets
mäktiga kraft.
Han betonar den rena tillvaron, och
därvid blir huvudsaken för honom sättet att
giva ett fullödigt uttryck för den
måleriska formen. Själva oljefärgen söker han
förvandla till en ädel materia, som kan
bliva alltets spegelbild.
Han är också målaren framför alla
andra. För de gamles teknik, som
Delacroix sökt återuppliva, har han ingen
användning. Han studerade den
visserligen, och även under sin sista tid kopie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
