Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Till 70-årsdagen den 20 november. Av Algot Werin
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Algot Werin
som inte har varit inne i livets kretsgång?
Har inte vägens kringdrivande stoft smekts
som mjukt hår, älskats som goda,
välgörande häpder? Har inte vattnet i
hjulspåret fordom strömmat som blod genom
klappande hjärtan?» Hon tror att
människornas oro kan störa de döda tingens ro,
att »kreaturens suckan» bär vitt,ne om vår
moraliska skuld. Hon tror att osynliga
länkar binda människa vid människa och
naturen vid män,niskan. Det är en kristligt
romantisk världsförklaring, som hon kan
ha gjort bekantskap med på nära håll, t.
ex. hos Viktor Rydberg, men också hos
Carlyle, som förkunnade att naturen är
»Guds levande klädedräkt» och att
»människan är en ande, genom osynliga länkar
(invisible bonds) bunden vid alla andra
människor».
Selma Lagerlöf är inte .någon
revolutionär ande, hon spanar inte i avgrunderna
och upptäckter inte nytt land. Men hon
återupptäcker gammalt. »O, se,na tiders
barn! Jag har ingenting nytt att berätta er,
endast det som är gammalt och nästan
glömt.» För ett traditionslöst, glömskt och
otroget släkte visar hon traditionens makt.
Hon gör det i alla sina böcker, men
framför allt i Jerusalem. Plär skildras en
konflikt mellan nytt och gammalt, som är av
verkligt hög och genomgripande natur.
Mot gammalsvensk kyrklighet står
Hell-gumianernas amerikanska evangelium, mot
Dalarna det nya Jerusalem. En
religionshistoriker har skrivit en bok om Stället och
vägen, om dem som bliva i sin stad och
dem som drivas av en längtan mot det
okända. Därom handlar också Jerusalem.
Det berättas om bonden Hök Matts
Eriksson, att han med sin son Gabriel är på väg
genom socknen för att sälja sin gård åt
ett sågverk. De vandra längs vårgröna fält
och se överallt människor som måla sina
hus, snickra och stå i med trädgårdsarbete.
Hök Matts Eriksson har huvudet fullt av
tankar på havre och sättpotatis, på kalvar
och fölungar. Sonen påminner honom om
att de skola lämna allt detta för dalen i
Saron och öknen i Juda. Han småler och
håller med om att det skall bli kärt att få
gå i den dyre Herrens Jesu fotspår, men
ögonblicket därefter möta de ett par lass
med osläckt kalk, som ta hans intresse i
anspråk. Han tänker på sin egendom, hur
den såg ut när han började bruka den, hur
han brutit sten och dikat myr och fått
jorden ansad. Framme vid bruket stannar
han vid en plog och en harv av ny
konstruktion. Sonen söker dra hans
uppmärksamhet från allt detta, gård, jord och
redskap, men Hök Matts Erikssons önskan
att äga en slåttermaskin är djupare rotad
än hans längtan till det heliga landet. Till
slut kommer den stund, då han skall
underteckna köpekontraktet. Man visar
honom var namnet skall stå, och han börjar
skriva. Långsamt skriver han de två
första namnen, allt under det ha,n tänker att
han måste göra detta för sin tros och
salighets skull och därför att hans son
Gabriel vill det.
»Men detta?» tänker han, då han börjar föra
pennan på nytt. »Varför skriver jag detta?» Och
i och med detsamma börjar hans hand att flytta
sig av sig själv, dragande tjocka streck fram
och åter över det förhatliga papperet.
»Ja, detta gör jag, därför att jag är en gammal
man, som måste gå och bruka jorden, som
måste plöja och så på samma ställe, där jag
alltid har trälat och arbetat.»
Vad som avgör saken för Hök Matts
Eriksson är minnet av hur ha,n en gång i
tiden tillhandlade sig ett stycke ouppodlad
vildmark och hur han då sade till sig själv :
»Se där, vad Gud har givit dig. Här har
du arbete för ett helt liv.»
Detta är ett centralt kapitel i boken. Kan
man annars vara .något tveksam om på
vilken sida författarinnan står, så blir det
tydligt här. Den sympati hon känner för
bonde,n meddelar sig åt läsaren, och
dennes spänning löses i triumf när Hök Matts
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
