Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett mandomsprov. Av Artur Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A r t. ii r Mö Iler
kvinnor det nog inte går» — ur Czardasfurstinnan. Avbryter sin aria): Så blåaktig du är.
Fryser du?
B. (som förut): Ja, uppriktigt sagt har du ingen överdriven värme härinne. För
den som skall sitta avklädd.
Dr. S.: 13° är en utmärkt temperatur att arbeta i. Förresten bör man härda sin
kropp. Det är det bästa sättet att härda själen. Kommer du ihåg vad det stod
över dörren på vår gamla gymnastiksal? »Ju starkare kropp desto lydigare — ju
svagare, desto mer vill den befalla». Så där ja. Nu ska vi se. Du kan ta på
dig igen, om du fryser.
B.: Tack!
Dr. S. (återtar visslandet: »Minns du den än, minns du den lyckliga tidén»): Ja, det var det
jag kunde tro.
B. (med spänning i rösten): Vad var det du kunde tro?
Dr. S.: Leukemi.
B.: Vad betyder det?
Dr. S.: Det betyder, att du har alldeles för många vita blodkroppar
proportionsvis. En frisk människa skall ha en på femhundra.
B.: Och jag?
Dr. S.: Såvitt jag nu på en höft kunnat konstatera, har du en på tre eller fyra.
B : Det var skillnad! Vad skall man göra åt den saken?
Dr. S. (långsamt): Det är nog ingenting att göra åt den. —På ett så framskridet
stadium av leukemi står läkekonsten så gott som maktlös.
B. (med osäkerhet i rösten): Har jag haft det länge?
Dr. S.: Utan tvivel. Du skulle ha sökt upp mig för ett år sedan.
B. (förvånad): Men jag anade ju inte. — En på tre eller fyra. —-Finns det
verkligen ingenting som hjälper?
Dr. S.: Jag kan naturligtvis skriva ut arsenik. Men du skall inte göra dig några
förväntningar. Det är för sent.
B. (med tillkämpat lugn i rösten): De här vita blodkropparna kommer således
småningom att ta kol på mig?
Dr. S.: Bäst att du har det klart för dig.
B.: Nå, hur många år kan jag ha kvar att leva?
Dr. S.: Den tiden kan inte räknas i år.
B. (skiftar färg): Vad menar du?
Dr. S.: Jag menar, att om du har någonting att ordna innan du går bort, är det
inte skäl att uppskjuta det.
(En halv minuts paus.)
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
