Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Göteborgs Konstmuseum. Av Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Pauli
Den yngre svenska k o n st en.
dock tillräcklig att ge stämning och
berättiga till benämningen Gustavianska
rummet. Personligen har jag föga glädje av
rokokoporträtt isolerade som
stafflitavlor, men inplacerade i sin rätta omgivning
skänka de mig icke sällan angenäma
sensationer. Rokokomåleriet är nämligen i
högre grad än annat miljökonst; till och
med den banale Roslin får ett visst
stämningsvärde i slott eller på herrgårdar
med sekelgamla anor.
Avslutningen på denna övre våning
bildas av ett rum som döpts till
Brödra-rummet. — Anledningen härtill
omnämnes i den resonerande katalogen med
följande ord:
I »Soltorpet» i Örgryte, skeppsredaren
Werner Lundqvists hem, ha sedan många år
brukat samlas en förtrolig brödrakrets, som enats
av en gemensam hängivenhet för den
medeltida konsten och det gamla fromma hantverket.
Till denna krets hör målaren Ole Kruse, född
i Haderslev 1868. I nära förbindelse med
honom stod i ungdomsåren Ivar Arosenius.
Brö-drarummets inre del är ägnad dessa båda
målare. Vi finna här Kruses för hans åskådning
och egenart betecknande tavla »Livets träd», i
vilken man kan leta fram symboler för allt
heligt och upphöjt. Kring Livets träd gruppera
sig en del valda arbeten av Kruse och
Arosenius. En bronsbyst av E. Waller hugfäster
Arosenius’ minne. —- Valvet utanför gömmer
några prov på den konst, brödrakretsen älskade
— en byzantinsk madonna-ikon, en sydtysk
altarflygel (1400-talet), jämte dukar av
Wohl-gemuth, kölnaren Bruyn m. fl. Vi se hur det
mecenatskap som i dessa sistnämnda salar
prytt väggarna på ett särdeles lyckligt sätt
kompletterar Furstenbergs, som i största
huvudsak har sin tyngdpunkt i realistiskt svenskt och
franskt åttital.
Sen vi nu gjort en rundvandring för att
få en överblick över de olika skolorna i
museets konstbestånd och hur desamma
fördelats, kan jag få tillfredsställa mitt
behov att markera några arbeten, som jag vid
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
