Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Hur den svenska tändstickan blev en världsmakt. Av Börje Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Börje Brilioth
byggts blott i det syftet att de av det
svenska bolaget skola inköpas till ett högt pris.
I dylika fall ha dock dessa spekulationer
merendels ömkligen misslyckats, då den
svenska koncernens ledning föredragit att
ej uppmuntra sådana utpressningsförsök
tör att istället låta de oftast på lös
ekonomisk grund uppbyggda företagen avtyna
och försvinna. Då det däremot gällt
redan existerande och legitima
fabriksföretag ha dessa förvärvats till för
innehavarna tillfredsställande priser.
De olika staterna ha ju dessutom i sin
hand starka politiska medel att hindra det
utländska industriintresset genom dekret,
pålagor och tullsatser, avsedda att gynna
den inhemska tändsticksindustrien. För
att eliminera dessa hinder för sin
utveckling har ledningen för den svenska
tänd-stickskoncernen under de senaste åren
slagit in på en ny linje, måhända den
internationellt betydelsefullaste av alla, nämligen
monopolen, d. v. s. avtal med resp. stater
för ensamrätt till tillverkning och
försäljning av tändstickor för en längre
tidsperiod. Dessa avtal äro så gott som alltid
kombinerade med tillhandahållandet av
statslån till regeringarna och ha därför
blivit statsfinansiella företeelser av stort
intresse. Grunddragen för ett dylikt
monopolavtal äro vanligen följande: staten
överlämnar för en viss bestämd tidsperiod
ensamrätten till all försäljning och
tillverkning åt bolaget mot en garanti av vissa
fastställda intäkter från
tändsticksindustrien, åt vilken staten å sin sida lämnar
allt nödigt skydd för dess sunda och
ostörda utveckling. En gemensam kommission
utför prissättningen, varvid staten
erhåller nödiga garantier mot uppskörtning av
konsumenterna. Bolaget garanterar att till
överenskommet pris täcka den inländska
konsumtionen av tändstickor och
förbinder sig även ofta att å utländska
marknaden avsätta en viss minimumkvantitet av
den inhemska produktionen. Inlösen av re-
dan existerande fabriker sker efter
gemensam värdering. Bolaget förbinder sig
att samtidigt tillhandahålla staten ett lån
å en överenskommen summa med samma
löptid som monopolavtalet och med
säkerhet i statens monopol-inkomst eller andra
statsintäkter.
Dessa avtal ha visat sig för de
respektive länderna medföra stora fördelar.
Statslånen ha, särskilt för länder med
bristande kreditmöjligheter och stort
kapitalbehov, blivit av ovärderlig nytta för
produktiva ändamål. Dessutom har
överallt där dylika avtal ingåtts
tändsticksindustrien i grund moderniserats och
rationaliserats. I flera länder, där
tändsticksindustrien legat i lägervall, föråldrats och
fört en tynande tillvaro, har det svenska
bolagets ingripande betytt en
genomgående uppryckning av hela denna
industrigren, varigenom ett nytt viktigt värde
tillförts landets näringsliv. Härtill kommer,
att en stabiliserad inkomstkälla beretts
staten för ett avsevärt antal år framåt och
ett stadigvarande arbete beretts arbetarna.
Detta gäller givetvis de länder, där
tillgången på råvaror och andra
omständigheter möjliggöra tillverkning, varemot i
länder, där dylika förutsättningar saknas,
exempelvis Grekland och Peru,
tändsticks-behovet täckes från fabriker i andra
länder. En statsfinansiell faktor av betydelse
i samband med monopolavtalen är att
respektive stater på detta sätt satts i stånd
att utnyttja tändstickorna såsom ett nytt
och synnerligen lämpligt skatteobjekt, som.
trots ofta av statliga pålagor rätt högt
uppdrivna tändstickspriser, utan
nämnvärd olägenhet för konsumenten tillför
statskassan avsevärda och säkra inkomster.
Det svenska tändsticksbolaget och dess
allierade koncerner inneha nu ej mindre
än sju dylika statliga monopol, nämligen i
Polen, Grekland, Peru, Ecuador, Estland,
Ungern och Jugoslavien. I flertalet anclra
länder ha avtal ingåtts och förvärv gjorts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
