Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - När »gubben Palm» var ung. Vandringsår och ungdomssvärmeri. Efter gamla brev av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När t gu b b en Palm» var ung
det finns andra studieplatser än Berlin
och Wien. Hans båda kamrater från
prövoåren i Stockholm, Wickenberg, som
delat hans fuktiga bostadshåla, och
finnen Ekman, som han »kokat välling och
potatis tillsammans med», äro längesedan
i Paris, och Wickenberg uppmanar
honom att »jämka» sig dit, men — skriver
Palm från Wien till tant Schmidt ■—■ »jag
känner ingen frestelse därtill, så länge
jag har här sysselsättning».
Kort därefter (24 augusti 1839) kan
Palm omtala, att Wickenberg erhållit
akademiskt stipendium på tre år, »vilket han
ganska väl har förtjänt, ehuru jag är
övertygad att det ej är hans talang, som
förlänat honom denna lycka utan
snarare hans goda gynnare, ty utom dem är
det i Sverige omöjligt att göra någon slags
lycka — jag har således ej mycket att
hoppas av mitt kära fosterland».
I mars 1840 meddelar Palm att
Wickenberg i sommar ämnar resa till »Italjen»
och att han lovar att taga vägen genom
Wien och beder mig hålla mig resfärdig
för att göra honom sällskap till Rom.
Detta finner dock Palm omöjligt,
Wickenberg har stipendium, men jag »får lov att
leva på min talang».
I maj kommer en påstötning från
Qvarnström i Rom. Han »beder mig göra alla
utvägar för att åstadkomma medel för
att resa till Rom, han påstår att det är
omöjligt att bliva en duglig konstnär utan
att profitera av »Italjen», där är flera
svenskar och bland dem även min
kamrat, den dövstumme Gustav Brusewitz,
och alla göra framsteg».
Nu är det likväl skrivet i stjärnorna, att
även Palms väg skall gå till Rom.
När sommaren 1840 börjar lida mot
sitt slut, delger han sina älsklingar i
nordanland, att han fattat ett »djärvt beslut
att resa till Italjen, oaktat min
penningpung var tämligen tom, men jag kunde
J\
Carl Wahlbom: G. W. Palm.
Underskrift: jGustaf von Palm.
Land-schaftsmaler in Wien. Om 8 dar haver
han stora mustacher.t
Nationalmuseum.
nu ej längre emotstå frestelsen att se och
beundra det skönaste land i världen».
Wickenberg kommer ej och hämtar
honom. I oktober reser Palm ensam från
Wien, till en början till Triest för att se
den stora konstexpositionen. Den
befinnes utmärkt, omfattar 500 målningar.
Bland »stora mästares arbeten prålade
även en av mina fuskerier, den lyste som
en palt på en guld vägg».
Han har rekommendationsbrev till den
kejserlige guvernören och till många flera,
blir efter egen utsago utmärkt bemött,
behöver under de två veckor, han stannar
i Triest, endast spisa två à tre middagar
utan sällskap. Så avfar han en kväll på
senhösten med ångaren Ärkehertig Karl
till Venedig. Stickande storm fram på
natten, nödhamn, sjösjuka över lag —
vikingarnas ättling från höga norden är
den ende av de etthundra
passagerarna som håller sig uppe. Och efter två
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
