Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stonewall Jackson. Av Frans G. Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans G. Bengtsson
två änglar skickades ner för att hämta
honom. De sökte honom i hans tält, han var
inte där; de sökte honom vid bönemötet,
han var inte där; de sökte honom vid
utposterna, han var inte där heller. Då
återvände de för att rapportera att han
försvunnit ; men när de hunno hem igen,
funno de att Stonewall gjort en
flankmarsch och nått himlen före dem.» När
Jackson red längs tältgatorna i sitt läger,
utbröt alltid ett sådant oväsen bland hans
folk, att lyssnare på avstånd brukade säga:
»Det är antingen Stonewall eller en hare»;
dessa två fenomen voro de enda som
uppväckte sådana ovationer.
Ett par dagar efter det han denna höst
utnämnts till generallöjtnant, skrev han
hem till Mrs Jackson att han helst av allt
skulle velat vara präst; befattningen som
en förkunnare av Ordet föreföll honom
såsom den mest avundsvärda av alla. Han
menade alltid exakt vad han sade; likväl
drog honom en annan sida av hans natur
till kriget och vad därmed sammanhängde,
alla fromma lockelser till trots. De
konfedererade hade ett speciellt stridstjut som
användes vid bajonettanfall, — en gäll,
utdragen, drillande historia, möjligen av
indianskt ursprung; detta berömda s. k.
»rebel yell» uppstämdes ibland för nöjes
skull i något tält, togs upp av grannar och
drog alltmer mäktigt fram genom lägret.
Jackson älskade att lyssna till detta ljud,
vilket påminde honom om hans stora
ögonblick. En adjutant har bevarat huruledes
en kväll, när Jackson satt upptagen av
administrativa göromål i sitt tält, detta tjut
plötsligt bröt löst bland en av hans brigader
och bars vidare av andra tills hela nejden
genljöd; Jackson uppenbarade sig då
bar-huvad i största hast och tog plats som
lyssnare — »med armbågarna mot ett
stängsel, liksom en lantman som lyssnar till
näktergalen» — varpå han tyst följde den
framvällande ljudvågens stigning och
kulmination och lyfte på huvudet för att
uppfånga de sista dallringarna, när den
slutligen dog bort i ett eko bland bergen;
därpå gick han åter in, muttrande för sig
själv med kännarmin: »Den bästa musik
jag någonsin hört.»
Fram i april började Hooker sko hästar
och fundera på ett vårfälttåg. Snabbt och
behändigt förde han därpå sin armé ett
stycke västerut och gick över
Rappahan-nock vid Chancellorsville, i en oländig
skogstrakt, där han intog en stark
ställning med sin flodövergång i ryggen. Lee
och Jackson skyndade dit; Hooker hade
då redan hunnit inrätta sig i en vid båge,
med flyglarna mot floden och. starka
förskansningar av fällda träd längs hela sin
front; han var dessutom i det närmaste
dubbelt så manstark som Lee, vilken för
ögonblicket endast förfogade över
Jacksons kår och två divisioner av Longstreets.
Att ränna huvudet mot Hookers
förskansningar var under sådana omständigheter
utsiktslöst; å andra sidan kunde de
konfedererade inte slå sig till ro framför
hans ställningar för att vänta på hans eget
angrepp, alldenstund situationen på grund
av en sekundär operation av en av
Hookers underbefälhavare ett stycke nedåt
floden inte tillät något uppskov. Den enda
ljuspunkten var att man lyckats locka
åstad större delen av Hookers kavalleri
på en jakt inåt landet efter ett par av
Stuarts brigader; Lee var därför
överlägsen i detta vapen och kunde rekognoscera
efter behag. Spaningarna voro till en
början nedslående nog; allting hos Hooker
såg tröstlöst starkt och gediget ut.
Slutligen befanns det emellertid, att hans högra
flygel inte räckte ända tillbaka till floden
utan endast stödde sig mot en skog, kallad
the Wilderness, som ansågs helt och
hållet oframkomlig. Jackson greps genast av
ett livligt intresse för denna flygel och
denna skog. Sedan noggranna
undersökningar företagits, avhandlade han
situationen med Lee, och man nådde hastigt
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>