Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från Trajanus’ och Augustus’ romerska prakttorg. Med anledning av en akvarellserie av Ferdinand Boberg. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Boethius
sansens stadsförlustelse lever kvar med
musik och möten. Ståtligare än på San
Marcoplatsen i Venedig formar sig
ingenstädes denna del av den italienska stadens
liv, men far till vilken liten stad som helst,
och något av detsamma möter med
fascisternas musikkår på kvällen, estrader och
torgprat vid kaféborden. Fulländat är
systemet i städer vilka som Grosseto ha ett
torg för handel och ett stenlagt torg med
dom, rådhus och portiker, ett torg som
endast är stadens dagliga samlingsplats.
Denna anordning är utan varje tvivel
ett arv från antikens städer, ytterst från
de hellenistiska städerna. I Rom kunna vi
följa, hur den växer fram under inflytande
från östern. Först var det frejdade torget i
Rom, forum romanum, tingsställe och
marknadsplats med träbutiker, några
tempel och adelsatrier omkring. Den grekiska,
hellenistiska stadens vackra, regelbundna
och stenlagda torg med saluhallar,
ämbets-lokaler och kolonnader kom inom
romarnas synkrets. Vi kunna ännu följa hur
aristokraterna på ioo-talet f. Kr. började
göra om sin gamla marknadsplats på det viset,
hur torghandeln begränsades till ordnade
saluhallar eller förvisades till speciella
salutorg, och hur slutligen Sulla och Cæsar
skapade det forum vi äro vana att se, den
lilla rektangulära piazzan med Basilica
Julias och Basilica Aemilias arkad fasader
längs långsidorna (fast vi se denna plats
omgiven av byggnader från kejsartiden).
Detta forum fyllde det anoderna
italienska torgets uppgift: där samlades man
till stormande folkmöten, på det, kring det
voro ämbetsmän och domstolar att finna;
en god del handel dröjde kvar i de ordnade
butiksraderna under arkaderna;
stadsbefolkningens lediga timmar, väntans timmar
inför stora budskap om segrar och
nederlag, om avrättningarna i Carcer, om
härarna i Parthien och Britannien, om
soldatkejsarnas kupper koncentrerades dit. Där
trädde ock kejsarna fram för folket i all
den lysande ståt, som numer blott påven i
Rom ärvt någon full motsvarighet till.
För allt detta blev tidigt det gamla
forum romanum för trångt. Redan Cæsars
vänner sammansköto väldiga summor för
att köpa tomter och »utvidga forum»
genom att nordväst därom bygga det så
kallade Cæsars forum. Nordöst om detta
byggde sedan Augustus sitt forum med
Mars Ultors tempel vid dess norra ände —
det forum där senaten beslöt om triumfer,
där kejsarprinsarna myndigförklarades och
cæsarerna ledde domstolsförhandlingar,
det forum i vars nyssnämnda tempel
jämte konstskatter av högsta värde Cæsars
svärd förvarades. Omedelbart norr om
Augustus’ forum börjar Kvirinalåsens
sluttning, men sydöst därom fortsatte
sedan de flaviska kejsarna och Nerva att
bygga prakttorg. Väster om Augustus’
forum i dalen mellan Capitolium och
Kvirinalen fram till nuvarande piazza Venezia
lågo ännu täta kvarter med sannolikt
mycket livlig handel — som i våra dagars Rom.
Och som i våra dagars Rom skapade
troligen denna bebyggelse svåra
trafikproblem, därför att den låg — och ligger -—
mitt i förbindelseleden mellan den under
kejsartiden utvuxna nya staden på
Marsfältet (mellan piazza Venezia och piazza
del Popolo) och det gamla Rom, staden på
och inom de sju kullarna. De
mångomtalade utgrävningarna på Roms kejsartorg
under Mussolinis egid ha bland annat till
syfte att öppna denna trafikled (precist
uttryckt föra fram via Cavour till piazza
Venezia); det är alldeles tydligt att
samma trafikproblem och alla därmed
förbundna svårigheter i fråga om tomtinköp,
handelns ordnande med mera sysselsatt
Cæsarerna. Domitianus har troligen börjat
att öppna dalen mellan Capitolium och
Kvirinalen genom en torganläggning, och
Trajanus utförde verket i början av
ioo-talet med tillhjälp av den berömde
arkitekten Apollodoros från Damaskus. Som
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
