- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioåttonde årgången. 1929 /
264

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Albert Engström. Av Axel L. Romdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Axel L. Romdahl

Pigeschen, ny från lande’: — Hör nu herrn, vasågo å säj maj, var finns de nån bagare?
Bobban (kärleksfullt): — Vaffö’ ska dä just va en bagare?

Albert Engströms biografi, skulle man få
svårt att förstå honom. Man kan ju göra
tankeexperimentet att låta honom flytta
direkt från läroverket i Norrköping till
målarskolan på Valand i Göteborg och
den bistra bohëmtillvaron med Olle
Nelson och Otto Holmström i det gamla gula
rucklet vid Underåsbron, som nyss
jämnats med jorden och därför aldrig kan
få mottaga den bronstavla med vilken det
bort utmärkas. Säkerligen hade den unge
konstadeptens bana gestaltat sig
annorlunda, om han aldrig fått ta sig den där
stadiga klunken ur Kastalias källa vid
Odinslund. Göteborg såsom stad kan ej
berömma sig av att ha givit den
svältande Valandseleven något som är värt
att tala om. Staden har ej lämnat några
spår efter sig i hans produktion, och
spåren av Albert Engström i Göteborg
utgöras av några obetydliga fragment av vägg-

målningarna från Weisses ölstuga, som
någon välvillig själ tog vara på då de
knackades bort för ett tjugutal år sedan. Men
vad som hade sin oförnekliga betydelse var
att det därnere fanns en skola till vilken
landet eljest ej ägde motstycke, en skola
vars hela reglemente bestod i att den gav
begåvningen tillfälle att utbilda sig och bli
konstnär på sin façon. Carl Larsson var
ej den som band upp de unga telningarna
utefter en pinne med devisen »Formatur
ad justum». Man kan ju sätta bredvid
varandra Herman Norrman, Carl
Wii-helmson, Sager Nelson och Albert
Engström — skoltycket dem emellan är ej
vidare slående. Mellan de båda sista finnas
beröringspunkter — man kan tänka på
Nelsons tavla med en svart katt i en svart
natt som Carl Larsson förvärvade och
hade upphängd i Sundbornshemmet, man
kan tänka på hans Brüggegummor i Thiels

264

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1929/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free