Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Verner von Heidenstam. Av Sten Selander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Se lander
framburet vittnesbörd om ett helt folks
djupaste egenart, vilken plötsligt tar form
i en kortvarig, intensiv konstnärlig
blomstring, på sitt sätt jämförbar med den
éli-sabethanska litteraturen i England eller
den fransk-klassiska i Frankrike,
sexton-hundratalsdramat i Spanien eller den tyska
diktningen kring 1800.
Hur originell denna dikt är, märker
man bäst om man jämför dess bärare med
Ola Hansson, den enda dåtida svenska
författare, vars utvecklingskurva i stort
sett följde de allmäneuropeiska
riktlinjerna : denne tidsenlige kosmopolit skilde sig
ju fullkomligt från sina jämnåriga eller
yngre yrkesbröder och stod länge alldeles
ensam i sitt eget land. Men just därför
att vi då vågade vända Europa ryggen och
försänka oss i svensk anda och svenskt
förflutet, sådana en bestämd, på geniala
personligheter rik generation såg dem,
blev nittiotalsdikten den enda verkliga
insats, vi hittills gjort i den gemensamma
europeiska litteraturen. Den som vill
skänka hela mänskligheten något, får inte
komma med andrahandsprodukter, han
måste ösa ur egna källor och bjuda bröd
från egna åkrar.
Hela tidens nationella, historiskt och
estetiskt inriktade romantik förkroppsligas
främst i namnet Verner von
Heidenstam. Heidenstam är nittiotalet på ett
helt annat sätt än skedets övriga stora
diktare. Han bröt ensam väg för det nya
med Vallfart och vandringsår; utan
denna, hela vår litteraturhistorias
självständigaste och mest genialt nyskapande
debutbok, hade säkerligen varken Fröding,
Selma Lagerlöf eller Levertin vågat och
kunnat hävda sin konstnärliga egenart så som
de nu gjorde. Men Heidenstam var inte
bara den nationella förnyelsens
förelöpare, han förblev även dess profet, som
ensam gav teoretisk form åt dess åskådning.
Och hans alstring före Nya dikter är till
största delen tidstypisk som eljest endast
Selma Lagerlöfs, må vara att mycket i
den höjer sig över all tid och alla
tillfälligheter.
Man kunde därför kanske våga det
påståendet, att det viktigaste datum i svensk
litteraturhistoria är den dag år 1876, då
den unge Heidenstam drog ut i sin
mångåriga exil. Ty den kommande, nationella
renässansens kynne bestämdes till stor del
av att nästan alla dess bärare på ett eller
annat sätt varit landsflyktingar, och längst
av alla Heidenstam.
Åttiotalslitteraturen var en skapelse av
hemmasittare, som längtade ut, till
före-gångslanden i väster och söder, varifrån
en stormby av nya, fräna idéer svept in
över Sverige och rivit upp de andliga
vattnen, som förut legat där stillastående och
sött simmiga som en punschbål. Eji
åttio-talsförfattare liknade en stationsinspektor
i Gäddede eller Murjek, som oupphörligen
ger signal åt tågen till och från den stora,
fria världen, men aldrig själv får följa
med dit ut, och som i sin bitterhet häröver
stirrar sig blind på hur fult
stationssamhället är, medan en främling främst har
öga för de omgivande skogarnas och
fjällens skönhet. Åttiotalsmänniskorna sågo
bara de trånga förhållandena,
brackighe-ten, småsinnet och slentrianen omkring sig;
för det som låg djupare och längre bort
saknade de blick. Någon känsla för det
förflutna ägde man inte: man kände sig
helt som barn av den nya tiden, av
industrialismens, naturvetenskapens och
positivismens epok, och den gamla bonde- och
ämbetsmannakulturen förnams närmast
som något efterblivet, tyngande och
fientligt.
Men under årtiondet mellan Röda
rummet och Vallfart och vandringsår hade
industrialismen och dess följdföreteelser
hunnit förvandlas till något helt annat än
ett skimrande framtidslöfte, som skulle
visa mänskligheten väg in i ett
materialistiskt himmelrike; man hade stigit ned från
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
