Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den kungliga porslinsfabriken i Köpenhamn under 150 år. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kungliga porslinsfabriken i Köp en hamn
Bricka och bålar med polykrom dekor. 1780-talet.
I Nationalmuseum.
lers inträde i fabriken var ett hårt, äkta
porslin, var massan grå och i hög grad
ofullkomlig, och hans första bemödande
var därför att söka förbättra densamma.
Detta sökte han göra dels genom att
under antaget namn spionera vid de tyska
fabrikerna, dels genom att inkalla några
sachsiska arbetare samt framför allt
modellören Lupeau från Fürstenberg.
Denne man visade sig vara ett utmärkt
förvärv, och porslir.smassan blir under
1770-talets sista år så hård, jämn och vit att
den till och med kan jämföras med de
bästa tyska fabrikernas. En utmärkt
porslinsmålare från Nürnberg, J. C. Bayer,
anställdes likaså vid fabriken. Men denna
gick fortfarande mycket dåligt
ekonomiskt, driftkapital saknades ständigt, och
för att erhålla en bättre ekonomisk
grundval erbjöds den 1779 till konungen. Som
inledningsvis nämndes accepterades
anbudet, och den 29 juni kungjordes att
fabrikens namn hädanefter skulle vara »Den
kongelige Porcelainsfabrik».
Detta är i korta drag den kungliga
fabrikens förhistoria. Dess egentliga
historia börjar med ovannämnda datum, och
det är under de nu närmast följande två
decennierna som den genomlever sin
lyckligaste tid. Miiller var fortfarande den
Havshästar i porslin med målning i grått. Omkr. 1775.
I Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
