Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Erik Hedén. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Heden
Interiör från E. Hedéns bostad i Sam/tindet De Nios hus
vid Villagatan i Stockholm.
re moraliskt värde än den drömska eller
cyniska bekvämligheten i vita
contempla-tiva. Detta för till enighet ett långt stycke
— men inför Sigrid Undset gå deras
omdömen i sär, ohjälpligt och oförsonligt;
ty hon är själva prövostenen för det
väsentliga i deras moralbegrepp. För Böök
liksom för Undset är den enskilda
människan ett komplex av demoniska begär,
som måste tämjas och disciplineras utifrån;
för Hedén är förmågan av och plikten till
självtukt den första och heligaste
trosartikeln, läran om den naturliga
människans otuktighet blir i hans ögon en
hädelse. Där Böök talar om lydnad, talar
Hedén om förnuft; mot den enes
auktoritetsprincip står den andres krav på
självansvar. I tron på Idéns verkan inom
människan, som ett uttryck av hennes egna
djupaste krafter, går skiljelinjen mellan
Böök och Undset å ena sidan och å andra
sidan Erik Hedén. Men där går också
skiljelinjen mellan konservativ och
radikal livsvärdering. Erik Hedén har en
gång sagt, på tal om den materialistiska
historieuppfattningen, att gott och väl
"9/ioo av mänskliga handlingar framgå ur
egoistiska motiv; men den sista
hundradelen är ideellt motiverad, »och det är denna
knappa hundradel, som ensam gör livet
värt att leva». Som kritik av den
materialistiska historieuppfattningen äro orden
kanske inte träffande; de ge, vad mera är
— den stora krigsförklaringen mot
traditionalismens och auktoritetslärans svartsyn
på det mänskliga. De formulera med
klassisk enkelhet radikalismens credo.
Under sitt sista levnadsår fick Erik
Hedén för enda gången besöka sina
drömmars Hellas. Han visste redan att
avfärden från livet förestod; därav kanske
den stilla klarheten och den lugna, vida
överblicken i de korta resebreven, det
kanske vackraste han skrivit. Två av dem ha
karaktären av bokslut. I det ena,
»Antikens litenhet och storhet», tolkar han än
en gång sitt klassicistiska skönhetsideal.
Det andra handlar om Ungmöhallen i
381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
