Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Ändrade Viktor Rydberg teologisk ståndpunkt i senare år? Genmäle till doktor Lydia Wahlström. Från Einar Elg - Svar till lektor Elg. Från Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svar till lektor Elg
gelse och sökt kompromissa med teologerna
må en sådan obefogad anmärkning utan
vidare resonemang tillbakavisas. Okunnigheten
har då som vanligt icke begripit vad den
företagit sig att bedöma.»
An svårare synes det mig vara att leda i
bevis Rydbergs övergång »till de forna
fiendernas läger» — för att tala med Hagberg
— i fråga om hans övriga teologiska
åskådningar, t. ex. hans ställning till ortodoxiens
eskatologi, kyrkobegrepp o. s. v. Här torde
»Vapensmeden» m. fl. skrifter från senare år
erbjuda allvarliga svårigheter t. o. m. för
Hagbergs uppdrivna tolkningskonst.
Det förefaller mig således, som om inte
ens Hagbergs förmenta auktoritet — som f.
ö. nyligen hårt skamfilats av S. Lönborg i
»Svensk tidskrift» — skulle kunna rädda Dr
W. från skyldigheten att framlägga de
sakförhållanden, varpå hon grundar sitt
bestridande av min uppfattning om kontinuiteten i
Rydbergs teologiska åskådning under
ifrågavarande period. Jag hoppas därför, att Dr W.
— om också inte för min skull så dock för
Rydbergsforskningens — icke undandrager
sig denna skyldighet. Själv vill jag gärna
böja mig för Dr W: s min åsikt motsatta
uppfattning, i den händelse den skulle bliva
på ett tillfredsställande sätt dokumentariskt
bestyrkt.
Men det ser nu tyvärr ut som om Dr W.
skulle betrakta den på saklig analys grundade
bevisningen såsom något jämförelsevis
underordnat i förhållande till den hastigt
tillkomna, av sakförhållandena relativt
obesvärade syntesen. Ty så säger hon med tanke på
Hagbergs något fria konstruktioner: »Det
kan synas lättköpt att göra en syntes innan
det ännu finns en fullfärdig analys, men
skulle man vänta till dess med försök till
sammanfattningar, så skulle man med Hagbergs
bok gått miste om värdefulla synpunkter,
som kunna egga till diskussion.»
Mycket vore att tillägga. Men då den ärade
redaktionen ålagt mig största möjliga
korthet, måste jag för tillfället avstå från en
närmare granskning av Dr W: s även f. ö. i
hög grad »diskussionseggande» synpunkter på
Rydbergsforskningen.
Kalmar i maj 1929.
Einar Elg.
Svar till lektor Rig
A JAG befinner mig på resande
fot och icke har tillgång till
erforderlig litteratur, är det mig
omöjligt att ingå i detaljerat
svaromål på lektor Elgs långa genmäle mot mitt
kortfattade omnämnande av hans arbete, detta
så mycket mer som hans svar mera synes
gälla Hagberg än undertecknad och därför
snarare av honom än av mig borde besvaras.
I sitt missnöje med min värdering av
Hagbergs bok, vars teologiska sida jag dock
kritiserat, förbiser Elg tydligen att Hagberg i
olikhet med honom själv skrivit utan alla
vetenskapliga anspråk. Naturligtvis kan en
saköversikt av innehållet i Rydbergs teologi,
sådan som lektor Elg presterat, ha sitt värde;
men av andra delen till en akademisk
avhandling hade jag väntat mig större beaktande av
den genetiska synpunkten. Vad beträffar
författarens tes, enhetligheten av Rydbergs
åskådning under en tidrymd av 45 år, så har
jag endast — fullkomligt oberoende av Hag-
bergs framställning — uttryckt en undran om
Rydberg verkligen redan på 1850-talet, som
otvivelaktigt utgör hans Sturm- und
Drang-period, kunnat ha sitt teologiska system
fullfärdigt, då han på så närbesläktade områden
som det politiska och det estetiska vid den
tiden ännu så föga visat sig vara färdig. I alla
händelser äro starkare bevis än de, som lektor
Elg framdrager, här behövliga. Han
medräknar t. ex. Den siste atenaren i sitt
bevismaterial, men dess religiösa oklarhet är för
påtaglig för att den utan vidare skulle kunna
godtagas som källa.
De olika upplagorna av Bibelns lära om
Kristus åter nämnde jag endast som prov på
lektor Elgs uppfattning av textkritisk metod.
I allmänhet synes den kronologiska
synpunkten hos honom alltför mycket ha fått maka åt
sig för hans bestämda mening om
enhetligheten. Karakteristiskt är följande ställe (sid.
165), där han citerar Rydbergs ord i en
uppsats om Sokrates (1873) : »Det personliga in-
41S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
