Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kring Berzeliusminnet. Av H. G. Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. G. Söderbatim
Vetenskapsakademien och Adolf Fredriks kyrka.
Litografi av Ferdinand Tollin.
I fgr. Karl X[V Johan åkande tillsammans med excellensen Brahe.
av 1809 ändrade han ånyo bostad och
flyttade tillbaka till samma, Hisinger
tillhöriga gård på Ladugårdslandet, där han
förut bott en kortare tid vintern 1802—
1803. Denna gård, vanligen efter en
tidigare ägare kallad »Tyska bagarns hus»,
var belägen i hörnet av Nybro- och
Riddaregatorna, kvarteret Skravelberget
större. Här hyrde Berzelius en lägenhet på
tre rum och kök, av vilka han sin vana
trogen apterade köket (och ett
angränsande rum) till laboratorium. Rummen voro
belägna en trappa upp i ett mindre
gårdshus, vars bottenvåning delvis användes till
vagnbod. I denna anspråkslösa lokal
förblev han boende i tio år, och just här var
det han utförde sina för kemien
betydelsefullaste experimentalundersökningar.
Tyska bagarns minnesrika hus, som på
sin tid ägts av Elis Schröderheim och
senare av statsministrarna Louis De Geer
och Gustaf Åkerhielm och bland vars
märkligare hyresgäster kunna anföras
Georg Adlersparre och C. J. L. Almqvist,
existerar icke längre. Det revs 1907 för
att lämna rum för ett modernt hyrespalats.
Såsom Vetenskapsakademiens
sekreterare erhöll Berzelius 1819 boställsvåning om
sex rum och kök en trappa upp i
akademiens dåvarande hus vid Stora Nygatan
(nuvarande adressnummer 30). Även här
lät han inreda två rum till laboratorium,
där han under loppet av 1820-talet dels
utförde sina egna
experimentalundersökningar, dels mottog ett antal in- och
utländska hospitanter, bland vilka senare
tyskarna Eilhard Mitscherlich, Heinrich
och Gustav Rose, Friedrich Wöhler och
Gustav Magnus framdeles skulle bli de
mest bemärkta.
Att han slutligen (1829) med
akademien och riksmuseet flyttade till
Westmanska huset vid Drottninggatan, är
redan omnämnt.
Det bör icke lämnas oanmärkt, att
samtliga dessa laboratorier voro hans enskilda,
så att han alltså själv bekostade deras
drift och inredning. Så länge han kvar-
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
