Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Johannes’ Uppenbarelse i den moderna bibelforskningen. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton Fridrich se n
svårt att avgöra, huruvida vi ha med
författarens originella tankar och upplevelser
att göra, eller med av honom övertagna
föreställningar och skildringar, vilkas
mening i bokens sammanhang icke alltid
framträda i klar dager.
Med den samtida kristenheten delar
Johannes övertygelsen om att Kristus skulle
återkomma i närmaste framtid för att hålla
dom med de heligas förtryckare och öppna
Paradisets portar för de troende och
trogna. Denna entusiastiska tro går genom hela
boken och ger den en egendomlig ton,
stämning och prägel: En brinnande
längtan, men även ett segervisst hopp, som
lågar i varje ord och varje rad.
Om vi då vilja försöka intränga i den
inre meningen i Johannes’ beskrivning av sina
syner, måste vi sålunda först och främst
komma ihåg, att han vänder sig till sina
samtida medkristna och undervisar dem
profetiskt om innebörden av det som de
redan uppleva och om vad som skall
hända i kommande veckor, månader, kanske
år. Vi måste studera Apokalypsen på den
tidshistoriska bakgrunden.
2.
Men detta innebär även något mera än
blott att Apokalypsen syftar på kyrkans
ställning i den hedniska världen på 90-talet.
Det fordrar tillika, att man ställer in
Johannes’ uppenbarelse i den andliga och
litterära miljö, där den hör hemma. I vidare
mening är denna miljö visserligen den
kristna kyrkan. Men inom kyrkan
företräder Johannes en viss karakteristisk
riktning, som hade bildat sig en egen och
särpräglad litterär form. Det är den s. k.
apo-kalyptiken och apokalypserna. Med all sin
originalitet är dock Johannes djupt
beroende av en religiös och litterär tradition, som
har sina rötter i judendomen. Det bildspråk
han begagnar, de föreställningar och
synbilder han rör sig i hämtar han från en
apokalyptisk tanke- och bildvärld, som vi kunna
spåra tillbaka i tiden mer än två
århundraden före honom.
Vi möta allt detta, som tycks så bisarrt
i den kristna uppenbarelseboken, redan i
den judiska visionslitteraturen. Alla känna
Daniel sh oken, som ju bildar en beståndsdel
— den yngsta — av Gamla Testamentet.
Den blev till på 160-talet f. K., då den
syriske konungen Antiochos Epi fanes
sökte utrota den judiska religionen och införa
hednisk gudsdyrkan i Jerusalems tempel.
Man ser genast, hur otaliga drag i den
judiska Danielsboken mer än tvåhundra år
senare återfinnas i den kristna
Johannesapokalypsen.
Men Danielsboken är icke den enda
judiska apokalypsen, lika litet som Johannes’
uppenbarelse är den enda urkristliga
profetskriften. Det existerar åtskilliga judiska
uppenbarelseböcker än i dag, tack vare den
omständigheten att den kristna kyrkan
kände sig andligen i släkt med dessa
skrifter, övertog dem, tolkade och bearbetade
dem under kristen synpunkt och sålunda
konserverade dem till eftervärlden.
Den apokalyptiska rörelsen har sitt
ursprung i Babylonien. Den stora judiska
befolkningen i Mesopotamien kom helt
naturligt under babyloniskt och persiskt
religiöst inflytande, där gamla myter,
astrologi och kosmologiska spekulationer
ingingo som led i en ytterst brokig religiös
åskådning. Den fromma fantasin sysslade
företrädesvis med de osynliga tingen, de
mystiska sammanhangen mellan himmel
och jord och förhoppningarna om
odödlighet och salighet i en annan och bättre
tidsålder. Denna
exstatiskt-mystiskt-speku-lativa fromhet, som tyngdes av mycken
ab-strus lärdom, satte även sina spår i den
palestinska judendomen, — tron på de
dödas uppståndelse och ett evigt liv kom in
från det hållet; likaså föreställningarna
om en världsundergång och en därpå
följande ny tidsålder av överjordisk art. I
vissa kretsar utom den officiella judendo-
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
