Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Förädling av åkerväxter i Sverige. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. J ti h lin Dannfelt
hjälp av dylika karaktärer skedde
förädlingsarbetet till en början enligt den ovan
omtalade massurvalsmetoden, men då det
visade sig att man ej på denna väg, trots
fortsatt renodling och urval av de bästa
plantorna, axen och kornen samt
bort-rensning av avvikande former, erhöll fullt
ensartade beständiga, »konstanta», sorter,
övergick man, sedan doktor N. Hjalmar
Nilsson blivit ledare av
förädlingsanstalten, till pedigree- eller individual-urval,
d. v. s. att ur de blandade sorterna taga
enskilda, i önskvärt avseende utmärkta
individer till utgångsmaterial för bildande
av nya sorter, i det att deras avkommor
odlades och bedömdes var för sig och de
bästa av dessa förökades som nya sorter.
Då det från en planta hämtade utsädet i
första generationen lämnade ensartade
plantor, bibehöll sig denna likformighet
N. Hjalmar Nilsson.
ver, vid basen av kärnans ryggsida
förefintlig insänkning och vid dess buksida
sittande basalborst, karaktärer som
användas för att särskilja olika kornsorter.
Särskilt ägnades uppmärksamhet åt
sådana yttre kännetecken, vilka ansågos stå i
samband med eller korrelation till
värdefulla egenskaper, som ej framträda i det
yttre. Med hjälp av dylika korrelationer
borde man kunna förkorta tiden för den
provodling av de särskilda sorterna, som
behövdes för att säkert bedöma dessas
egenskaper och värde. Man slöt sålunda
t. ex. från en mer eller mindre tät
ax-byggnad till sortens större eller mindre
styvstråighet och därpå beroende
motståndskraft mot liggsädesbildning, från
den glasiga eller mjöliga beskaffenheten
av sädeskärnans inre till dennas
äggvite-halt i förhållande till stärkelsehalten,
vilken inverkar på kornets mältning. Med
Korsning av kubb vete och
s qu a reh e a dv e t e.
Överst modersorterna, i mitten första
släktled, mellanform, nederst v axlande
former i andra led.
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
