Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kyrklig textilkonst i Sverige under åtta århundraden. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt
Th ordeman
Mitra från Linköpijigs
domkyrka rikt besatt med äkta
pärlor och stenar s amt
emaljplattor.
I Statens Historiska Museum.
studium. Särskilt gäller detta de sidentyger
som under påverkan av orientaliska
förebilder tillverkades i synnerhet i Lucca och
Venedig och varav våra kyrkor äga ett rikt
urval. Mången gång kunna deras mönster
innesluta verkliga pärlor av poesifylld
naturkänsla, såsom t. ex. den kåpa från
Uppsala domkyrka, där en sjungande
fågel på en kvist avtecknar sin mörka silhuett
mot en natthimmels dunkelblå bakgrund,
medan en blek månskära hänger i
grenverket.
Medeltidens sista århundrade framvisar
en helt annan bild av textilbeståndet än den
som nu skisserats för tidevarvets äldre del.
Medan de tidigare skrudarna representera
vitt skiftande stilar och tillverkningsorter,
domineras 1400-talet nästan helt av
flandrisk-nordtysk smak, vare sig broderierna
äro importerade eller utgångna ur inhemska
ateljéer; samtidigt stegras den tekniska
virtuositeten till sin högsta potens, och
färgprakten förstärkes ytterligare av
de vanligen florentinska, stormönstriga
guld- och sammetsbrokaderna. Det kan ej
förnekas, att all denna prakt, trots att den
framtvingar vår respektfulla beundran,
lämnar oss mera kyligt oberörda än de
äldre, av ett djupare patos fyllda
konstverken. Dock måste vi helt kapitulera inför
verk sådana som det Lunds domkyrka
tillhöriga, 1509 daterade velum, vars sex
bildfält äro fyllda av verkliga nålmålerier
efter kartonger som tillskrivits ingen mindre
än Quentin Matsys, eller ännu mera inför
Vadstena klosterkyrkas ädla
kalvariekom-position från 1480-talet, vars kartong
förmodats härstamma från den
beundransvärde Lübecker-konstnären Herman Röde,
som en tid även var verksam i Stockholm.
Även Bernt Notke, S. Göransgruppens
store skapare, synes ha ställt sin eminenta
förmåga i textilkonstens tjänst, att döma
av en bild av samma helgon på en
fragmentarisk processions fana i Vassunda kyrka.
Det är glädjande att se huru väl tidens
inhemska produktion förmår att hävda sig
i den krävande konkurrensen med de
flandriska och lübeckska importvarorna.
Tack vare Agnes Brantings och Andreas
Lindbloms banbrytande forskningar,
nyligen framlagda i ett verk, som med
avseende på yttre framträdande är en verklig
heder för svensk bokindustri, kunna vi nu
urskilja två ledande textilateljéer, den ena
verksam i Vadstena kloster, den andra i
Stockholm, sannolikt under ledning av den
som dekoratör av ett flertal uppsvenska
kyrkor välkände konstnären Albertus
Pic-tor. Under Vadstena-systrarnas flitiga
händer ha framvuxit en rad av våra
skönaste skrudar, vanligen karakteriserade av
ett över bottentyget utspritt strömönster,
bestående av stjärnor eller liljor, en
dekorationsart som sannolikt är att återföra på
engelskt inflytande. Främst bland de
skapelser, som utgått härifrån, är att nämna
Linköpings domkyrkas mitra, detta likväl
ej så mycket på grund av dess broderier,
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
