Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
Av Carl G. Laurin
ET FÖRSTA ARET, för vilket
f I \ Dramatiska teaterns nuvarande
J J chef hade att svara, redovisades
i höst, och man fick av
årsberättelsen se, att han minskat den
föregående chefens till 467,000 kronor
uppgående årsdeficit med visserligen bara 4,000,
att av de tjugutre stycken, som spelats,
sju voro svenska och bland dessa som
sig bör två av August Strindberg, samt att
bland andra klassiska författare Dramatiska
teatern uppfört Aischylos, Aristofanes,
Moliére och Ibsen. Med fog kunde anmärkas,
om också ei precis på chefen och teaterns
utmärkta krafter, att trots att de bästa
platserna på Dramatiska teatern äro billigare än
motsvarande på Oscars- och Vasateatern, för
att ej tala om det enorma priset på
revybiljetter, var publiken ej tillräckligt talrik i
Dramatiska teaterns salong. Så var det t. ex.
på den tredje föreställningen av Strindbergs
Pelikanen, och ehuru den i min tanke kunde
rubriceras som en mönsterföreställning, blott
sexton biljetter på parkett sålda.
Kan det på den siste teaterchefen vara
något fel av samma sort som det var med
herrar Svennberg och Hedberg ?
Teaterchefen Wettergren har också ett stort deficit.
Han spelar ej tillräckligt många klassiker
och ej heller tillräckligt med svenska pjäser,
och i synnerhet uppför han ej tillräckligt
ofta August Strindbergs.
Så kommo statsrevisorerna, som sin plikt
likmätigt påpekade några sätt att få bort
års-förlusten och anmärkte bland annat, att ett
par pyjamas voro för dyra, att man ej borde
spela så tråkiga saker som Den
inbillningssjuke och att fru Tora Teje hade på sig en
för dyr toalett. Den sista anklagelsen torde
dock icke inverka på årsresultatet, då det
upplystes, att hon betalat den klänningen
själv. Man meddelade också, att de eleganta
klänningarna kunde sys billigare i Antnäs i
Jämtland, något som väl knappast någon av
de ledande modeateljéerna skulle våga
förneka. Då man förmodligen drog sig för att
föreslå nedprutningar på de ofta ynkliga
löner, som ett flertal skådespelare och
skådespelerskor på denna teater uppbära, fick man
nöja sig med att tillråda avskedandet av ett
större antal av dessa. Och pressen! Ja, den
kan vara ovänligt eller vänligt stämd mot en
officiell teater, men det är bara en sak som
den under inga villkor vill vara med om, och
det är att låta en sådan vara i fred. Rättvisa
och fred, det är förmodligen de två saker en
teaterdirektör begär. Han vill troligen, liksom
var och en som har med affärer att skaffa,
icke alltför mycket höra uttrumpetas i
pressen, att affären går dåligt. Emellertid är
det just rättvisa och fred, den första från
publikens sida, den andra från pressens sida,
som han under inga villkor kan få.
Ehuru ej vidskeplig, blev jag litet ängslig
för att det kunde vara ett dåligt omen för
den kommande säsongen, då jag såg att ridån
ej var nedfälld innan komedien Ringen du
gav mig av Oscar Rydqvist en augustikväll
gick över Dramatiska teaterns seen. Men jag
misstog mig. Tillgjordheten upphörde redan
efter första akten, och sedan gick ridån upp
och ned på naturligt vis.
Titeln »Ringen du gav mig» ger en
känsla av romantik, som ej fanns i pjäsen, en
liten lustig komedifars, där motsättningen
mellan en modern svensk ung flicka,
självmedveten och torr men frisk och naturlig,
som den något äldre generationen anser
karakteristisk, och å andra sidan hennes enligt
samma generation mera för kärleken med
dess ödmjukhet, offer och hängivelse lämpade
unga mamma är huvudämnet. En — kan
man säga ung medelålders herre Johan —
herr Olof Winnerstrand — glider från att en
kort, mycket kort tid ha varit förlovad med
dottern fröken Eva Berner — fröken Anna
Lindahl — över till modern, fru Svea
Berner — fru Signe Kolthoff. Dottern har i sin
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
