Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
Karin Swanström som Emma Jones. Tollie Zellman som Anna Maurrant.
Fot. Ahnberg &■ Preinitz.
Seen ur Vi d 3J:e gatan.
allt detta erfordrades i hög grad för Mr
Fraser. Han gjorde det inte, och då kan
man ej bli förvånad åt att han, då han
påmindes om sin glömska och rätt
opassionerat framställde sin förfrågan, också fick
korgen. Till sist blev han i tillfälle
att återvända till sitt förra angenäma
liv. Han skickade nämligen upp en collier
av äkta pärlor. Detta trodde jag bara
verkade på kokotter eller på damer med
dyli-kas själsliv. Att grunda ett äktenskap på
en dylik collier, låt vara naturligtvis med
orientaliska pärlor, synes mig vanskligt. Och
Janet sjönk genom detta ett par enheter.
Saken var väl så, att hon älskade den knarrige,
själviske maken, och därmed är allting sagt.
Janet—fru Pauline Brunius blir, får man
hoppas, icke trött på lovsånger. Eljes skulle
hon föra en bister tillvaro. Charm,
auktoritet, gott lynne och intelligens, allt detta fanns
här i rikaste mått, och även om jag skulle
få en pärlcollier — i så fall för att skänka
bort den —, skulle jag inte kunna hitta på
något fel hos henne i denna roll. Herr Björne
borde som hennes make kanske ha varit
något mera tillknäppt engelsk. Fin herre och
särskilt fin engelsman spelar han emellertid
bra, och det är ej lätt för honom att göra
Mr Fraser mera sympatisk, då författaren
själv gjort honom så obetydlig och otrevlig.
Som sonen Ninian var herr Sture
Lager-wall så ypperlig i form av engelsk yngling,
att han bara haft en konkurrent på svensk
seen, och det var då han själv utförde
pojkens roll i Barries pjäs Kärlekens genvägar.
Det var något enastående i denna skapelse
av en fullkomligt adekvat engelsk typ. Kan
herr Lagerwall göra en tysk eller en
fransman lika illuderande? Sällan har jag sett
en skådespelare vara naturlig så som herr
Lagerwall kan det. Hygglige Philip Logan,
den trogne beundraren, var lika sympatisk
för oss som för Mrs Fraser, och det vill ej
säga litet. Då han en gång gjorde sin sortie
i riktigt gott humör, gnolade han sakta »Nu
gå vi till Maxims». Det hade en klang av
long long ago, som rörde mig, från tider
då Mrs Elsie Fraser ej ens var påtänkt. Som
denna dam var fröken Margit Manstad
synnerligen söt och i alla fall avskyvärd. Skulle
en så pass simpel typ kunna locka en
gentleman från Mrs Janet och till och med lura
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
