Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Femte häftet
- Nils Gustaf Dalén. Av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils G ti staf Dalén
B ar n d o m s h e mm e t i S t ens t o r p.
språkslös och tillbakadragen levde han
under sina sista år hos sonen Gustaf. Han
avled 1925 i den höga åldern av nära 92
år men ägde ännu i det sista obrutna
krafter och ungdomlig både kroppslig och
andlig vigör.
Jf. :J:
*
Pilten Nils Gustaf, en livlig och pigg
gosse, visade som nämnts redan tidigt
tekniska anlag, så till vida att han hade
intresse för hantverk, var praktisk, och
måhända inspirerad av faderns mekaniska
intressen försökte han sig även på att
uttänka och förfärdiga mekaniska
anordningar.
Det var till exempel ej roligt att om
höstarna sprita bruna bönor, vilka skördats
på gården och nu måste göras i ordning för
avsalu. Skulle man ej kunna spara tid och
arbetskraft genom någon mekanisk
hjälp-anordning, undrade Nils Gustaf. Han
tittade på tröskverket och menade, att
bönornas spritning i själva verket ju ej var
annat än sädens tröskning. Men ett
tröskverk för bruna bönor måste rättas efter
det behov, vartill det skulle användas. Den
mängd bönor, som skulle spritas var ej så
stor, så att tröskverket måste vara litet.
Så voro ju bönorna stora. Det måste man
även tänka på, ty de fingo ej krossas eller
klämmas sönder. Tröskverket tog form och
tillverkades i snickareboden. Från hjulet
på en spinnrock lades sedan ett snöre till
tröskverket, och så satte brodern
Hjalmar att trampa spinnrocken, och Gustaf
matade in bönorna i tröskverket. Det gick!
Det flög bönor över hela golvet. Och vad
det var roligt sedan! Det var annat än att
sitta och sprita.
Det var ej heller roligt att stiga upp
tidigt de mörka vintermorgnarna. Om man
åtminstone sluppit värma kaffet, innan
man gick till skolan, så hade man kunnat
få sova en kvart längre. Skulle icke kaffet
kunna kokas på kvällen och hållas varmt
på något sätt till morgonen? Men riktigt
varmt blev det väl inte då. Men varför
skall man behöva avstå från den goda
morgonsömnen för att värma kaffet? Kunde
inte någon mekanisk anordning styra om
den saken? Så ungefär undrade den 13—•
14-årige Nils Gustaf. Och så tillkom så
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0275.html
