Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nils Gustaf Dalén. Av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Hit bendick
småningom den om framtida dåd varslande
väckareklockan med lamptändare,
kaffe-värmare och påtänkt
sängurvältningsappa-rat. Anders Johansson hade en gång
inköpt ett trasigt väggur på en auktion. Detta
var för Gustaf något »gefundenes». Han
hade redan lagat uret och fått det igång.
Nu skulle uret få sköta om
kaffevärmnin-gen och väckningen. Uret försågs med en
trissa, beklädd med sandpapper, vilken vid
ett visst klockslag sattes i rotation av
urverket. Mot trissan låg en fosforsticka,
fästad på en arm. När trissan började
snurra, tändes fosforstickan, och armen
gjorde en svängning, så att den brinnande
stickan kom över veken till en
gasoljelampa, från vilken huven samtidigt lyftes
undan medelst ett av armen drivet snöre, som
löpte över ett par trådrullar. Över
gaslampan stod en panna med kaffe, som
kokats kvällen förut. På uret anbragtes även
ett slagverk, vilket slog mot en plåtbit.
Denna anordning slog alarm en kvart
efter tändningen, och Nils Gustaf vaknade
vid att det var ljust i rummet och kaffet
redan värmt. För att säkerställa
väckningen var det även meningen att hänga upp
sängen på ett par tappar samt göra en
spärranordning, vilken en kvart efter
väckningssignalen skulle utlösas, så att
sängen gick runt och kastade ut den
eventuellt kvarliggande sovaren på golvet, ty då,
menade Nils Gustaf, borde han väl vakna,
om han råkat sova över väckningssignalen.
Men detta lät så hemskt, tyckte den
betydligt yngre brodern Hjalmar, som bodde i
samma rum, att han blev rädd, och därför
blev tanken aldrig utförd. Den
kaffekokande väckareklockan blev emellertid en
sevärdhet i Stenstorp, som hela traktens
befolkning kom för att se. Nils Gustaf
Dalen hade förvärvat lokal ryktbarhet såsom
uppfinnare.
Få äro väl de pojkar som äro
intresserade av räkning. Nils Gustaf kom snart
underfund med att räknekonsten bestod av
två moment. Det första var att lösa
problemet. Därtill behövdes mänsklig
tankeverksamhet. Det andra var det mekaniska
uträknandet av slutresultatet. »Mekaniskt
ur-räknande» — då skulle väl en maskin
kunna göra det och tid och krafter sparas för
mera krävande uppgifter. Och så började
Nils Gustaf utfundera och tillverka en
maskin, som skulle utföra sifferräkningar.
Den blev emellertid aldrig färdig.
Måhända var uppgiften för svår, måhända voro
andra planerade arbeten mera lockande.
Ty trots Nils Gustafs rastlösa flit och
oerhört praktiska förmåga trängdes så
många mekaniska projekt i ynglingens
huvud, att tiden ej räckte till att fullfölja
dem alla.
1 14—15-årsåldern byggde han en
velociped med två lika stora hjul. Något
senare förfärdigade han en s. k. höghjuling.
Dessa fortskaffningsmedel satte Nils
Gustaf stort värde på, ty med dem kunde man
färdas både snabbt och lätt och sålunda
spara både tid och muskelarbete.
Men icke blott muskelarbete var något
som man borde ersätta med maskiner. Även
maskinerna slösade och kunde behöva
förbättras för att arbeta mera sparsamt,
föreföll det Nils Gustaf. Tänk så det pustade
i lokomotivens skorsten. Nog gick väl bra
mycket arbete förlorat där. Skulle inte
lokomotivet kunna förbättras, så att detta
arbete nyttiggjordes ? Därmed var han inne
på helt nya och svårare problemkomplex,
som lågo över ynglingens förmåga att
kunna gripa sig an med, problem som det
erfordrades en grundlig ingenjörsutbildning
för att kunna behärska.
Men så kommo de arbetsfyllda åren i
folkhögskolan och lantmannaskolan,
utbildningen i mejerihantering och lärotiden
vid Skara Trädgårdsförening. De
mekaniska intressena måste skjutas åt sidan för
fackutbildningen. Det gällde att sätta in
allt intresse och all energi på det viktiga
målet att förvärva förutsättningar för att
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
