Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ansgars värld och verk. Några anteckningar. Av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Em. Linder holm
eller Bonifatius från 716, först hos
friserna, sedan — efter biskopsvigningen — hos
tyskarna i Hessen, Thüringen och Bayern,
där nya biskopssäten upprättas. Efter 732.
då Bonifatius blev ärkebiskop, knyter han
småningom den franska kyrkan närmare
Rom. År 754 blev Tysklands store apostel
martyr hos frieserna, som kuvats av
frankerna, men först inemot 800 läto sig
kristna.
Saksarna, som bodde mellan Rhen och
Elbe upp till Nordsjön, voro ännu och med
övertygelse hedningar, när Karl den store
besteg tronen 768. Nu blevo de av honom
genom en lång rad av fälttåg
tvångskrist-nade, och biskopssäten upprättades i
Paderborn. Münster, Osnabrück, Minden,
Verden och längst mot norr i Bremen, ej
långt från Wesers utlopp. Under Ludvig
den fromme tillkommo Halberstadt och
Hildesheim.
Så hade kristningen, bland saksarna
ännu blott på ytan, trängt fram till Elbe.
Här mötte öster och norrut till
Östersjön de hedniska slaverna, som vid
germanernas borttågande alltifrån 300-talet ryckt
fram till och över Elbe. Hela Norden, som
med Danmark började vid Eider, var
också hedniskt, vadan Östersjön i början
av 800-talet var ett helt och hållet hedniskt
innanhav. Sydgermanerna, som utgått
från södra Sverige och länge behållit
kontakten med hemlandets folk, hade
visserligen tidigt kristnats, men de hade intet
kunnat göra för att kristna Norden,
emedan de hade avlägsnat sig för långt
därifrån genom sina sydeuropeiska
riksbildningar. som för övrigt, bortsett från
väst-gotariket i Spanien och longobarderriket.
snart gingo under. Omsider föllo också
de båda sistnämnda, det förra för Islam,
det senare för Karl den store. De
sydgermanska folkens arianska bekännelse hade
också bidragit till att isolera dem från de
romerska och omöjliggöra en mission i
Norden tvärs genom ortodoxa länder, även
om en sådan kunde tänkas ha varit
påtänkt.
Så hade kristningen först vid 800 nått
Nordens sydgräns genom saksarnas
kristnande. Alen dessas kristning hade skett
med eld och svärd och upprörande
grymheter samt var norr om Elbe upp till
Danmarks gräns så gott som ingen, helst som
landet 804 uppläts åt de slaviska
obotri-terna från Alecklenburg.
Sådan var kristningens väg den sista
sträckan upp till Nordens gräns, och det
låg i sakens natur, att danskarna skulle
frukta att de snart skulle nödgas undergå
samma öde som saksarna. Kristning och
ofrihet under frankisk lydno blevo för dem
ett och detsamma. En fredlig mission i
Danmark planerades ej heller av Karl.
Alan trodde knappast på dess möjlighet,
och Karl vägrade friesermissionären
Ljudger att bege sig till danskarna.
Över Danmark rådde vid sekelskiftet den
kraftige konung Godfred, som fattade posto
vid Sliestorp, det senare Slesvig längst
in på norra sidan av den smala
Sli-fjorden. År 808 angrep han obotriterna,
förstörde deras handelsstad Rerie vid
Östersjön och påbörjade de berömda
befästningarna vid Ej der, den klassiska gränsen
mellan danskar och saksare, mellan
Norden och Tyskland. Karl lät nu 809 anlägga
fästningen Itzehoe ett par mil norr om
nordligaste Elbe vid dess östliga biflod
Stör. Efter en hirdmans försåtliga mord på
konung Godfred 810 slöt sonen Hemming
fred vid Ejder 811. Efter dennes snara
död slöts ny fred av Godfredssönernas
segrande medtävlare Harald och dennes
broder. Dessa besegrades dock snart av
Godfredssönerna, som fingo hjälp av
svearna, vilka alltså voro med i striden mot
kejsardömet — föga gynnsamt för ett
kommande kristningsförsök. Kejsar Karls död
vintern 814 medförde ingen politisk
förändring. Redan i maj 815 sände kejsar
Ludvig en här över Ejder. Alen vikin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
