Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Wige r t
finns skydd, och en undermedveten
viljeström går i denna riktning till reträtten,
till räddningen. Denna viljeström kan bli
den mäktigare och denna animala
sjukdomsvilja kan realisera sig i
sjukdomssymtom. Man talar om en »Flucht in die
Krankheit». Denna perversa viljeriktning,
som är hysteriens livsnerv, kan göra även
den kroppsligt friska till en passiv invalid,
som låter sig bäras genom livet på
samhällets sjukbårar, men ännu mera är den
ägnad att bringa den med skador och
sjukdomar behäftade därhän. När den
mänskliga hjälpsamhetens dörrar överallt
stå på vid gavel, mötas icke krämporna
med den flammande livsvilja, som förmår
reducera deras värde till det minsta
möjliga. Sjukdomsviljan verkar i motsatt
riktning, och krämporna bli det stadiga
ankare vid vilket mången håller sig
krampaktigt fast. Med bevarad självaktning
vandrar man sjuklingens visserligen smala,
men väl jämnade väg.
Av större betydelse än denna växande
sjukdomsvilja synes emellertid vara en
annan verkan av det moderna samhällets
ökade omsorg om sjuka och svaga,
nämligen dess störande ingripande i den
släktets självupphållelseprincip, som vi
beteckna såsom det naturliga urvalet.
Såvitt vår vetenskap f. n. känner, är den
ärvda dispositionen en av de viktigaste
orsakerna till de psykiska sjukdomarna i
allmänhet. Genom det skydd och stöd, som
livet nu till dags bjuder även bärarna av
psykiska sjukdomsanlag, vilka i den
hänsynslösa nävrättens tid voro dömda till
tidig undergång, sättas dessa i tillfälle att
giva livet åt en avkomma, i vilken deras
sjukdomsanlag gå igen. Det kan
näppeligen bestridas, att om det naturliga
urvalets princip har den oerhörda betydelse,
som nutidens vetenskap tillskriver
densamma, så är det fara för att den ökade
omsorgen om sjuklingarna medför en
generation efter generation stigande tillväxt
av deras antal. Liksom en
klimatförskjutning kan medföra, att växtarter, som i ett
lands flora fört en undanskymd tillvaro,
nå fram till en betydande utbredning, så
torde också en förskjutning i det
samhälleliga klimatet kunna åstadkomma bättre
livsbetingelser och därmed ökad
förekomst av de psykopatiskt utrustade
människorna. Men det bör icke ett ögonblick
släppas ur sikte, att de psykiska
sjukdomarnas på så sätt eventuellt ökade
utbredning är ett delfenomen i en allmän
företeelse, nämligen en ökning av alla de på
ärftlig grund stående sjukdomarnas och
mänskliga bristfälligheternas förekomst.
Vid en kamp för det naturliga urvalets
genom kulturen beskurna rätt borde
denna rikta sig icke blott mot de psykiska
bristerna, utan mot de mänskliga
svaghetstillstånden över huvud. Det kan t. o. m.
ifrågasättas, ifall icke det moderna livets för
de svagare klimatiskt gynnsammare
förhållanden i själva verket mera gälla andra
defekter än de psykiska. Tv svårigheten
för de psykiskt defekta att numera reda
sig på egen hand och det oerhört
stigande kravet på anstaltsvård för dem äro
moment som i högsta grad beskära deras
reproduktionsförmåga, och äro sålunda
vapen —- och oerhört skarpa vapen — i det
naturliga urvalets tjänst.
Högaktuell är nu frågan huruvida man
genom steriliseringsåtgärder kan
förhindra uppkomsten av en avkomma från det
med ärftliga psykiska sjukdomar
behäftade människomaterialet och dymedelst
kompensera den icke önskvärda verkan
beträffande sjukdomsfrekvensen som de
svagas konserverande innebär. Från
icke-fackmannahåll kan man få höra de mest
storartade förväntningar i detta avseende.
Men fackmannen måste varna för
vittgående förhoppningar om de nuvarande
möjligheterna att på denna väg komma till
rätta med den ärftligt betingade
psyko-morbiditeten. Det är många omständighe-
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
