Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Wige r t
en i fröet sjuk avkomma, och vi kunna
hoppas att i framtiden vara i stånd att i
någon mån kunna kompensera bortfallet
av det naturliga urvalet
Det återstår att diskutera det ofta
hörda påståendet, att det moderna livet med
sina snabbt ökade krav på hjärnans
psykiska prestationsförmåga medför en
växande överansträngning av detta organ,
vilket skulle betinga en ökad
psykomorbidi-tet. Utvecklingen går ju otvivelaktigt i
den riktningen att genom en merfunktion
av hjärnan, genom ett ökat i anspråk
tagande av dess möjligheter spara kroppens
övriga organ, i främsta rummet
muskelsystemet. Men såväl lärd som lekt känner,
att ett organs funktion icke kan drivas
upp hur högt som helst; ställas alltför
stora krav på detsamma, inträda
funktionsrubbningar.
Det är till den punkten som
pessimistiska sociologer tro att vi nu nått fram
beträffande hjärnan. Man pekar med
förskräckelse på de sista 40—50 årens
utveckling, på teknikens och
uppfinningarnas oerhörda framsteg, på
kommunikationernas uppsving m. m. och
framhåller, i huru oerhörd grad dessa
omständigheter ställa nya krav på individens
psykiska prestationer.-
Det är dock anmärkningsvärt, att det
här är fråga om ett mycket gammalt
bekymmer, som oroat våra föräldrar före
oss och deras föräldrar före dem, och att
dessa tidigare generationers farhågor
hänföra sig till tider, som för oss te sig
fullständigt obesmittade av det moderna
jäktet. Det är icke endast det tidiga
1800-ta-lets idyll som väckt oro, även 1700-talet
ansågs på sin tid farligt. Rousseau, som
menade, att vi nära nog hade kunnat
alldeles undgå våra lidanden, om vi bevarat
det enkla, regelbundna och ensliga
levnadssätt, som naturen föreskrivit oss,
hade säkerligen först och främst de psykiska
sjukdomarna i sikte, när han bland sjuk-
domsorsaker talade om »nattvakor och
utsvävningar av alla slag, hejdlösa utbrott
av lidelse, överansträngning och själens
utmattning, sorger och mödor utan tal.
som man får pröva på i olika
samhällsklasser och vilka oupphörligt tära på
själarna». Kant ansåg sin tids samhällsliv
såsom den huvudsakliga orsaken till
sinnessjukdomarnas ökning, och påverkad av
honom dekreterade den i början av
1800-talet verksamme tyske psykiatern Reil:
»Wir rücken Schritt auf Schritt dem
Tollhause zu, sowie wir auf dem Wege
der sinnlichen und intellektuellen Kultur
fortschreiten». — Den med Reil ungefär
samtidige store franske psykiatern
Esquirol lade särskild tonvikt på tidens
moraliska lyten. Klingar det icke som en
klagovisa från i dag, när han säger: »Den kalla
egoismen har förtorkat medkänslans
källor. Det finns varken husliga intressen
eller aktning eller kärlek, varken
myndighet eller inbördes samhörighet. Ingen
tänker på de förbindelser, som förena en
kommande generation med en förgången.
–- -—- Envar ger sin son en uppfostran,
som icke motsvarar hans stånd och hans
tillgångar. •—- — — Vant att följa alla
sina böjelser växer barnet till man och
kan icke motstå olyckorna. Vid den
ringaste motgång bryter sinnessjukdom ut.»
Och för kvinnorna grundlägges samma
andliga bräcklighet enligt Esquirol av så
moderna laster som »den tygellösa
smaken för romaner, toaletter och
frivoliteter» !
Bortsett nu från dessa av Esquirol och
andra påtalade moraliska faktorer kan
det dock icke med fog påstås, att
farhågorna för en ökad psykisk sjuklighet på
grund av den moderna tidens
ansträngda levnadsförhållanden äro rent fiktiva.
Vi stå här inför ett moment, som den
dagliga läkarerfarenheten lär oss faktiskt
kunna vara sjukdomsalstrande. Psykiatern
• ser oupphörligt fall med lättare psykiska
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
