- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
473

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De psykiska sj ti kdomarnas frekvens

rubbningar, nervositet, neurasteni m. om.,
där en förändring av levnadsvanorna, t.
ex. en stilla landsvistelse e. dyl., medför
ett prompt försvinnande av
sjukdomssymtomen. Men erfarenheten går även ut
på, att det hos de ifrågavarande sjuka i
regel också finns en konstitutionell
svaghet, som icke medger samma belastning,
som de ab origine mera robusta fördra.
Deras insjuknande är således närmast att
betrakta som ett specialfall av det
fenomenet, att även lindrigare psykiska
svagheter försvåra individens duglighet och
självuppehållsmöjlighet i vår tids
samhälle. Vi ha inga bevis, att vår kultur
skapar neurastenien och nervositeten, men
det är tydligt, att den framhäver dem och
detta möjligen i stigande grad allt
eftersom kraven på individen ställas högre.

Man må emellertid icke blunda för att
i den komplexa massa av företeelser, som
innefattas i kultursamhället, icke endast
finnas de som ställa ökade krav på dess
invånare, utan också en hel del, som äro
ägnade att spara och skona dem. Den
skarpaste udden av struggle for life är
bruten. Säkerhet till liv, lem och
egendom, samhällelig hjälp, som griper in när
svårigheterna bli övermäktiga, reglering
av arbetstiden, trygghet för hjälp vid
sjukdom o. s. v., se där några exempel
som äro ägnade att göra livet lättare för
den enskilde. Schematiskt skulle man
kunna säga, att om också livet nu är
intellektuellt mera krävande, så är det i gengäld
ur emotionell synpunkt — under normala
förhållanden — mera skonsamt, och det
är en genomgående erfarenhet, att det är
ur emotionerna, ur sinnesrörelserna som
stora grupper av psykiska sjukdomar
framförallt erhålla sin näring. Genom att
skona känslolivet befordrar således den
moderna tiden den psykiska hygienen.

Må det tillåtas mig att ett ögonblick
dröja vid det betraktelsesätt, som
Wiener-filosofen Mach anlagt på en vital punkt

i dessa frågor, ett betraktelsesätt till
vilket den frejdade svenske anatomen Erik
MüLLER med entusiasm anslutit sig.
Mach har utgått från evolutionslärans
nyss berörda faktum, att ju mera
mänskligheten utvecklas i den nuvarande
riktningen, desto större roll spelar hjärnan, desto
mer kommer intellektet att bli det
förnämsta vapnet i individernas och
nationernas direkta eller indirekta strid. Viljan,
åtrån efter liv skapar åt sig tänkandet
som vapen. Men härvid uppodlas också en
självbevarelsedrift, en självregulation att
spara hjärnans arbete. Denna drifts
högsta yttring är vetenskapen. Det
vetenskapliga tänkandet och därmed också det
ordnade tänkandet i allmänhet är
sparsamhet och god hushållning. Dess uppgift är
att spara hjärnarbete, att skaffa möjlighet
att på enklaste sätt överse största antalet
erfarenheter. Redan kännedomen om talet
4 innebär en betydlig besparing, ty den
som icke känner detta tal, måste genomgå
och lägga samman fyra enskilda faktorer,
innan han kommer till detta begrepp. Den
som kan multiplicera, spar naturligtvis tid
och krafter i jämförelse med den som
skall addera sig till samma mål. Varje
matematisk uppgift skulle kunna lösas
med direkt räkning, men vissa av dessa
skulle ta ett människoliv i anspråk.
Genom matematikens räkneoperationer lösas
de på några minuter. Matematikens
ekonomiska väsen ligger i öppen dag.

Men samma sparsamhetsprincip äger
sin tillämpning på allt vetenskapligt
tänkande. Varje verklig induktionssats är i
grunden ekonomisk, emedan den giver en
hastig och fullständig överblick över en
massa enskilda fakta, som det skulle
draga lång tid att genomgå var för sig.
Begreppet däggdjur t. ex. för tillsammans
en mängd f. ö. ytterst olika djurarter och
lämnar därför betraktaren tillfälle att
hastigt överse och förena en komplex av
skiljaktigheter.

473

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free