Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Svenska Bilders förebilder. Av Paul Gemer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Bilders förebilder
A v Pa ul G em er
EN PATRIOTISKA dikten i
svensk 1800-talslitteratur har två
dominerande stilarter. Den ena
är heraldisk, dess motiv är den
krigiska ärans och den andliga odlingens
stora män och verk. Den älskar det festliga
och lysande, dess anda är en heroisk
idealism, och den finner sin yttre gestalt i en
hög och klangfull retorik. Dess skapare är
Tegnér. Den andra väljer också ofta
krigiska ämnen, men den är till hela sin anda
en folkets dikt. Även den liar visserligen sin
hjältedyrkan, men den besjunger inga
undantagsmänniskor, den hyllar soldaten i ledet
eller bonden, som enkelt och självklart göra
sin plikt. Den innesluter icke heller någon
kulturapoteos, dess egentliga ämne är et:
helt folks sega tålamod och osläckliga
frihetslängtan, och dess yttre form kan kallas
poetisk realism. Stilartens mästare heter
Runeberg.
Av flera orsaker blev den förra, den
tegnérska stilen, länge härskande — Fänrik
Ståls sägner kom ju först 1848 —, men
ganska snart möter man ansatser till de båda
stilarternas förening i en versepik, som med
en rad fristående dikter behandla relativt
konkret uppfattade historiska motiv i en
språkdräkt av klingande tegnérsk
vältalighet. En av dessa ansatser är Herman
Bjur-stens Minnen från Gripsholm (I—II Sthlm
1856), en diktsamling, vilken såsom namnet
antyder grupperar sina ämnen kring
vasaborgens tavelsamling. Någon betydande
skribent var dess upphovsman icke. I sina
romaner är Bjursten en trogen efterföljare till
dåtidens modeförfattare; i sin vers är han
lika underdånigt Tegnérs lärjunge, med den
huvudsakliga inskränkningen, att man i detta
verk kan iakttaga ett tydligt inflytande från
Runeberg. Inledningsdikten, en invokation
till den nordiska sångmön och Sverige,
slutar med följande rader, riktade till
fosterlandet :
Än är du fri, men dina nornor spinna
din framtids dunkla öden på sin ten . . ,
Så ma då forntid resa sig ur griften
framhållande den halft förgätna skriften I
Citatet erbjuder betecknande nog en
mekanisk sammanställning av verbala motiv ur
slutstrofen till Runebergs Döbeln vid Jutas
och ur Tegnérs Karl XII. Bjurstens
diktsamling är nämligen inte bara ett panteon
för patriotiska minnen, utan också för
poetiska idéer. Runeberg gör sig påmint i
motivvalet och den cykliska anordningen; men
förebildens folklighet och realism ha
förvandlats till patriotisk deklamation och
effektfullt batalj måleri. Tegnér behärskar i
övervägande grad andan och det språkliga
uttrycket; men också i detta fall visar sig
mästaren vara lärjungen för stor. Det
tegnérska stilidealet har likt ett jäsämne
kommit diktens bildvolym att svälla, och under
ytan gapa stora håligheter; den vokabulära
magien, de stolta gesterna, den pompösa
deklamationen ha tagit ut sin rätt på bekostnad
av realare drag. Minnen från Gripsholm är
i väsentlig grad epigonpoesi.
Bjurstens patriotiska diktcykel hör därför
med rätta till de glömda verken, men den hör
icke till de betydelselösa, ty den har
efterlämnat spår i åtminstone två stora skalders
verk. Det saknas icke vittnesbörd om att
Fröding med ett visst utbyte studerat den;
Bjurstens icke oävna rytmiska talang har
utan tvivel intresserat den svenska versens
störste virtuos. För sin ungdomsdikt
Claver-house har Fröding hämtat huvudfigurens
namn och miljö från Walter Scott, men
modellen till den på en gång lysande
kavaljeren och lysande krigaren, till de manliga
rimmens taktfasta fall, till strofformens
huvuddrag, har han funnit i Bjurstens dikt
Grefve Nils Brahe. Vad vidare Snoilsky
beträffar, så låge det givetvis en överdrift
i påståendet, att Svenska Bilder aldrig blivit
till utan Bjurstens medverkan, men tydligt
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
