Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Axel Fridell. Av Gunnar Jungmarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Fridell
O ld Studio, Chelsea. 1926.
ter det likaså i figursakerna, som väga tyngst
i hans produktion. Det är kamratporträtt och
studier, som nästan alla ha ett drag av vemod
gemensamt och som därtill gärna ha ett stänk
av bohemeri i karaktären. Ofta är det rena
existensbilder; en flicka med tomma,
drömmande ögon och med en blomma bredvid sig,
liksom för att understryka det vegetativa
draget. Men konstnären bar en lyhörd förmåga
att avlyssna de vaga karaktärerna och att
fånga dem i de bilder ban tecknar, i de spröda
linjerna och de med artistiskt raffinemang
insatta mörka accenterna.
Kanhända kände Fridell svårigheten att
komma längre på denna väg, kanske fruktade
ban ett övermått av subtilitet, i varje fall ser
man honom 1925 plötsligt överge torrnålen
och åter gripa till etsningen med dess
kärvare effekter. Nu tillkomma en fem—sex
plåtar, huvudsakligen stockholmsbilder, där
konstnären arbetar med tung svärta och
något torr stil, som dock har mycket
karaktär.
Återgången till etsningstekniken blev
endast en episod. Det följande året fick konst-
nären tillfälle att för lång tid framåt förlägga
sir verksamhet till England. Det var ett
konsortium med direktör Thorsten Laurin i
spet-rcn som hade ordmat den ekonomiska sidan
av saken.
England är väl i denna dag det land, där
en grafiker bäst kan studera vad teknisk
skicklighet och ärlighet i yrket vill säga.
Denna resa blev också av genomgripande
betydelse för Fridells utveckling, den bragte hans
konstnärsskap till full mognad.
Han studerade icke på någon konstnärs
ateljer, ban studerade den klassiska och den
moderna grafikens mästare i de rika engelska
samlingarna, och han studerade koppartrycket
sådant det endast presteras av de
oöverträffade engelska tryckarna. Själva tryckningen
är ingalunda en faktor av underordnad
betydelse — det gäller att få alla de kvaliteter
konstnären lagt ned i plåten restlöst
överförda till papperet, alla tonerna från den
mustigaste svärtan till den lättaste lätta
förtoningen. Nu kan Fridell detta, och ett särskilt
lyckligt medium har han funnit i ett
japanpapper med en nyansrik, sidenskiftande yta.
649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
