Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Wieselgren
tidskriftslitteraturen. Man plägar ansätta
tidningsväsendets uppkomst till början av
det sjuttonde århundradet, och ser man
strikt formellt på saken är man därvidlag
i sin fulla rätt. Men det får icke förbises,
att man under ett helt sekel och mera
dessförinnan hade, som en utmärkt engelsk
forskare på området nyligen uttryckt sig,
väl ej några regelbundet utkommande
tidningar men däremot en aldrig sinande
serie àv extrablad. Detta gäller i sin mån
även om Sverige. Märkligt är emellertid,
att vi redan ett par decennier innan vårt
tidningsväsende hunnit nå ens sin första
stadga, äga åtminstone början till en
periodisk publikation av oförtydbar
tidskriftskaraktär. Det är den egendomliga lilla
skriften Hermes Gothicns, som trycktes
av Olof Olofsson Enæus på biskop
Laurentius Paulinus Gothus’ tryckeri i
Strängnäs år 1624. Detta organ synes att döma
av innehållet, ett antal spridda notiser av
nyhetskaraktär från utlandet och Sverige,
verkligen ha varit avsett att utgöra ett slags
tidskrift. Härför talar ju också dels
namnet, som tagits efter den olympiska
gudakretsens härold och budbärare, dels även
tiden, som angives omfatta månaderna
augusti t. o. m. oktober. Något närmare om
tidskriftens plan veta vi emellertid ej, då
upphovsmannen både till namn och
ställning är okänd och såvitt vi ha oss bekant
endast ett enda nummer av publikationen
utkom. Förmodligen har den läsekrets
utgivaren kunnat påräkna icke visat sig
tillräckligt stor för att hålla företaget vid liv.
Den svenska publikens nyhetsbehov
tillgodosågs hela det sjuttonde århundradet
igenom mer än väl dels av den officiella
nyhetspublikationen Ordinari Post [-Ti]dender,-] {+Ti]-
dender,+} vilken genom poststyrelsens
försorg tämligen regelbundet utgavs från och
med år 1645, dels av alla de flygblad,
plakat och proklamationer, som alltid åtföljde
viktigare tilldragelser i nationens liv.
Någon tidskrift i egentlig mening äga vi icke
under denna period. En ansats i dylik
riktning föreligger visserligen i den lilla
publikationen Seigneur Hans Hanssons
drömmar, ett försök i den Christian
Wei-seska diskussionsromanens art, som utkom
periodiskt under tiden 1679—81. Tre
fullständiga och ett fragmentariskt nummer
finnas bevarade. Om utgivarens namn
eller tryckorten äga vi emellertid ingen
kännedom. Tonen och motiven synas
emellertid snarast antyda, att vi ha att göra
med en liten tillfällighetspublikation,
tillkommen inom och avsedd endast för en
privat kamratkrets, troligen vid
universitetet eller i huvudstaden.
På tröskeln till nästa århundrade står ett
annat organ, som till sin typ hänför sig till
en helt olikartad, hittills föga studerad
men därför icke mindre intressant grupp
inom 1600-talets periodiska litteratur,
nämligen den som bihang till Posttidningen år
1700 utgivna Relationes curiosæ eller
Nyttige och merckwärdige Ti]dender. Med
denna publikation ville man tillgodose den
dåtida allmänhetens outsläckliga hunger
efter vad man kallade kuriösa materier,
d. v. s. berättelser om den turkiske
stor-herrns förskräckliga leverne, om tecken i
solen och månen, om kalvar med sex ben,
om besynnerliga växter och djur i
Orienten o. s. v. Dylikt tillhörde t’dens
älsklingslektyr och gav säkerligen kärkommet stoff
till många förnumstiga diskussioner på
källare och vinhus. Vi minnas, med vilken
förtjusning Jeronimus i Holbergs
Jule-Stue accepterar Pernilles uppbyggliga
historia om att i Æbeltoft till välbehövlig
varning för alamodiska damer och
petit-maitrar blivit född en kalv, klädd i tidens
modekostym »med Top og Falbelader»,
eller hur andäktigt borgarhustrurna i
Barselstuen lyssna till Else Skolemesters, när
hon i sirlig stil berättar om den glödande
draken, som varit synlig över Roeskilde.
»Det betyder ufeylbarlig Kriig, Madame!»
Dessemellan förekomma även i dessa pub-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
